En blogg om den ekonomiska krisen

Denna blogg är skapad som en del av kursen Samhällskunskap B av och med klass S2.

Ansvarig för bloggen och de uppgifter som eleverna arbetar med är Kristina Alexanderson lärare på EG i svenska och samhällskunskap.

Eleverna kommer att blogga utifrån en klassisk analysmodell där de börjar med att beskriva situationen i Japan, sedan analyserar de orsakerna, följderna och föreslår samt analyserar de lösningar som används för att mildra den ekonomiska sitautionen (krisen) som de studerat.

Idag den 24 maj 2009 stänger jag bloggen, och lämnar den för att leva sitt eget liv här på WordPress.com. Jag hoppas att den kommer att få ett trivsamt liv, att ni använder den klokt… Mitt råd är:

• läs den
• kommentera i den
• rätta eventuella fel

Njut av mina elevers analys, reflektioner, samtal och kloka inlägg, för det har jag gjort…

Väl mött! /K

Japans ekonomi de senaste 50 åren

På Kristinas begäran kommer här en kort sammanfattning av Japans ekonomiska historia. Bakgrunden och fakta till detta inlägg kommer ifrån en artikel som jag läste på http://www.aktiespararna.se

1961-1970
Efter Andra världskriget var Japans infrastruktur förstörd men återhämtade sig rätt snabbt. Den växande ekonomin berodde framförallt på privat sparande, investeringar i den privata sektorn, tillgång till billig olja samt stort utvecklande av tekniken. 1968 var Japan världens nästa största ekonomi. Man fokuserade på industri som järn, stål, motorfordon och elektronik. Den japanska livsstilen förändrades och många flyttade från landsbygden till storstäderna.

1970-tal
Trots oljekrisen 1973 kunde japan konkurrera på världsmarknaden med hjälp av kostnadssänkningar och ökad effektivitet. IT-branschen växte snabbt, exporten ökade och valutan steg.

1990-tals krisen
I maj 1989 stramande regeringen åt den monetära politiken för att dämpa tillväxten och den kraftiga stigningen av mark- och fastighetspriser. Räntan höjdes och Tokyobörsen föll. På ett år hade börsen fallit med 38 %. Japan drabbades nu av en lågkonjunktur. Detta var början på den så kallande 1990-tals krisen. Under hela 1990-talet hade Japan dålig tillväxt och stora skulder och under 1998 drabbades Japans ekonomi av deflation.

2000-talet
Under 1999 trodde man att en återhämtning var på väg men Japan gled tillbaka i lågkonjunkturen efter 2 år. Deflationen fortsatte och statsskulden växte. Hur Japan lyckades få sin ekonomi att växa har jag inte riktigt förstått. Kanske några av er vet? Jag uppfattar det i alla fall som att den generella tillvästen i Asien hjälpte Japan att öka exporten, investeringar och inhemsk konsumtion.

När denna artikel skrev ansågs Japan åter igen att vara en av världens störta ekonomier som hade en ljus framtid framför sig. Vi vet ju alla hur ljus den framtiden blev, eller bör jag säga inte blev?

Emelie Wenthzel

Vad hände efter att låginkomsttagarna tagit lån av bankerna?

Att folk inte har pengar, inte är tillräckligt kreditvärdig, för att köpa/ta lån på ett hus, förstår vi kan leda till en ekonomisk kris för bankerna. I det här fallet har det lett till en finanskris som etablerat sig likt ett pandomiskt virus över hela världen. För just bolånekrisen är en av anledningarna till den otroligt ekonomiska kris vi befinner oss i.

De familjer i USA som tidigare inte beviljats lån p.g.a. låg kreditvärdighet får nu möjlighet att gå till sin lokala bank och ansöka om lån som sträcker sig 25 år (subprimelån). För att banken ska tjäna pengar och därmed göra vinst säljer man vidare låneskulden till Fannie Mae för hälften av ränteintäkterna (d.v.s. man får pengarna snabbare – annars kulle man behövt vänta 25 år på att få tillbaka alla pengarna av låntagarna). Låneinstitutet omvandlar sedan lånen till bostadsobligationer, säkerheten har de i bostäderna och deras värden som köps med de lånade pengarna.

Säljer vidare

Därefter säljer Fannie Mae vidare dessa skuldsedlar (obligationer) då de ses som investeringar. För detta finns s.k. investmentbanker, exempel är konkursdrabbade Lehman Brothers. För att öka riskspridningen och därmed öka chansen att göra vinst, klipper investmentbankerna ihop olika obligationspaket (CDO) ut av olika skuldsedlar (obligationer) och säljer vidare. Dessa obligationspaket blir en blandning av lite allt möjligt och därmed svåra att överblicka och hålla ordning på, man försäkrar de också hos låneförsäkringsföretag (t.ex. AIG). Vissa av paketen har väldigt höga risker och blir då svåra att sälja, man tvingas behålla de själva och gömmer då riskerna på olika plaster där de inte syns – riskabelt.

”Mer pengar, vi vill ha mer pengar”

Investmentbankerna blir lite giriga och vill tjäna ännu mer pengar genom att köpa mer skuldsedlar, men det finns begränsningar och restriktioner. Investmentbankerna lättar lite på reglerna och köper jättemycket skulder, i och med detta tar de samtidigt en stor risk.

Höjda räntor

Vid den här tiden, runt 2003-2004 börjar USA:s centralbank höja räntorna igen för att kyla av ekonomin lite (och för att dämpa inflationstrycket) vilket bidrar till höjda priser på bostäderna (i och med att det blir dyrare att låna pengar). År 2005 har man höjt styrräntan till 5,25 % och många låginkomsttagare och minoritetsgrupper som inte var kreditvärdiga i första taget, får stora svårigheter att betala tillbaka sina lån på husen.  

Mycket snart blir många av låntagarna tvungna att ge upp lånebetalningarna och överlämna sina bostäder till bankerna för att de inte har råd. I och med detta sjunker priserna något rejält eftersom det finns för stort utbud på bostäder men inte längre någon efterfrågan (för att uppnå en bra situation strävar man efter att utbud och efterfrågan möts i en balans). Detta leder till en stor kris som kallas bolånekrisen.

Konkurs för investmentbanker

Vid den här tiden börjar företag och investmentbanker gå i konkurs, bl.a. Bear Stearns som köps upp av konkurrenten JPMorgan. De infekterade obligationspaketen börjar visa sina dåliga sidor, de dåliga lånen i dessa drar nämligen ner de bra lånen. 15 september 2008 går investmentbanken Lehman Brothers i konkurs och hela världen finner sig en allt djupare kris.

 

I det här inlägget har jag använt mig mycket av Camillas pdf-fil från http://www.dn.se som hon la upp för någon dag sedan, den är mycket pedagogisk för att få en helhetsbild som ändå inbegriper det viktigaste.

/Louise

Allt började på 1990-talet i USA

Bill Clinton tillträdde 20 januari 1993 som USA president. Med mål att förändra möjligheterna för låginkomsttagare och minoritetsgrupper att få bolån för att kunna köpa egen bostad, kan han ha lagt en grund för dagens finanskris.

I början av 1990-talet beordrade den amerikanska regeringen de statligt kontrollerade bolåneinstituten Freddie Mac och Fannie Mae att ha en viss andel låginkomsttagare bland låntagarna. Dessa företag har alltså rätten att ge ut lån och lånegarantier. Clinton ville att alla skulle ha möjlighet att äga sin egen bostad i USA. En mycket fin tanke kan man tycka, men konsekvenserna har blivit mycket stora.

Jag återkommer med ett till inlägg snart!

/Louise

Om bloggen och eventuella felaktigheter

Om du gör fel eller det kommer med felaktigheter i dina inlägg, och/eller kommentarer så vill jag att de inläggen och de kommentarerna ligger kvar på bloggen, eftersom det blir extremt svårt att följa ert arbete om du börjar radera inlägg, och/eller kommentarer för då försvinner också betygsunderlag.

Vill du korrigera i bloggen för att det har blivit fel gör som redaktören Richard Gatarski på Stjärnkikaren säger till sin redaktion. Gatariskis redaktionstips gäller även för denna blogg, så använd dem. Ni har ju använt dem tidigare på romanbloggarna.

K

Om bedömningen av sammafattning nr 1

Jag ställde en fråga som löd:

Berätta: Vad är den ekonomiska krisen?

Svaret är en lågkonjunktur samt i och med att du använder det begreppet vill jag ha en förklaring vad lågkonjunktur innebär.

Du skulle för VG effekter av lågkonjunkturen i ditt land som

• ökad arbetslöshet (och vad det innebär)
• ökade utgifter i transfereringssystemen (förklaring vad det innebär)

För MVG kräver kriterierna modeller, verktyg och analys, alltså:

• varför blir det ökad arbetslöshet?
• varför ökar trycket i transfereringssystemen?
• modeller som BNP ekvationen kan också användas för att analysera effekterna, men då måste Ekvationen förklaras.
• kritiskt förhållningssätt mot källor

Kriterierna är hämtade från Skolverket, läs Samhällskunskap B:s mål och kriterier här.

En del av er har valt att citera snygga och bra citat från t.ex wikipedia om finanskris, men då krävs en förklaring och att du reder ut begreppen samt visar att du förstår det du valt att citera. Det är du och dina kunskaper som ska bedömas inte wikipedias.

Andra valde metoden att klippa och klistra från andras inlägg, än en gång se till att förklara och att du citerar och anger inläggen som källor du använder… Ära den som äras bör.

Många besvarade inte frågan som jag ställde, uatn beskrev finanskrisens uppkomst, bakgrund, etc. Jag ville veta: Vad är den ekonomiska krisen?  Det är utifrån den frågan jag bedömt era inlägg.

Några goda exempel som ni kan titta på och kanske lära av är…

• Astrids sammanfattning
• Mikaelas sammanfattning (fast man fick inte lägga till i efterhand… texten är bedömd från BNP-ekvationen)

Era resultat lägger jag upp Schoolsoft, under dagen.

K

 

En högkonjunktur följs alltid av en lågkonjunktur

Vi kan nog alla enas om att USA har en stor roll i den pågående finanskrisen, det hör vi mycket på nyheterna och kan se i tidningarna. Det vore orättvist att påstå att de bär hela ”skulden” till den då en högkonjunktur alltid följs av en lågkonjunktur, ekonomin kan inte alltid vara på topp. Men vi kan ändå säga att de har en stor bricka med i spelet.

Som vi alla vet och som Camilla har skrivit i ett av sina första inlägg så rör sig en ekonomi i en konjunkturscykel. Ekonomin kan befinna sig i en högkonjunktur eller lågkonjunktur. Befinner man sig i en högkonjunktur kan man alltid vänta sig en nedåtgående trend efter en tid. För ekonomin kan inte jämnt och ständigt vara på topp – till slut har vi maxat produktionen och arbetsmarknaden är fullt sysselsatt. Vi kan helt enkelt inte konsumera mer och vi känner oss ”mätta”. Det är då ”bubblan spricker” och ”flaskhalsar” kan uppstå i produktionen och ekonomin ska skymta en nedåtgående trend. Hur allvarlig denna nedgång ter sig beror självklart på, i det här fallet har ekonomin i hela världen verkligen tagit sig till botten och utvecklats till en finanskris.

Vad jag vill säga med det här inlägget är att vi nog inte ska skylla allt på USA, eftersom vi alltid kan vänta en nedgång efter en högkonjunktur. Men självklart kan USA vara anledningen till att vi sjunkit ner så djupt.

Mer om detta senare! Spännande!

/Louise

Lite länkar

Hej,

tänkte bara jag skulle tipsa om att gå in på Dagens Nyheters webbsida för att läsa om finanskrisen. Det är några särskilda sidor jag tänker på: dels finns det en ordlista, inte så lång, men med bra förklaringar, dels har de gjort en pdf-fil som är värd att ladda ner. Kolla in det!

Och en sak till, om man läser ordlistan så finns det, till höger, en spalt som innehåller ”relaterade artiklar”, där finns en artikelserie om finanskrisen; hur den uppstod, konsekvenser osv. Del 1 fick vi i papperskopia av Kristina för ett par veckor sen.

/Camilla

Till uppgift 2

Ni har gemensamt definierat krisen som begrepp och visa hur sitautionen ser ut i Japan, nu till uppgift två som är orsaker, till krisen tänk då att belägga orsaker på alla nivåer:

• staten
• ekonomiska systemet
• globalt

Varför har krisen uppkommit? Är den övergripande frågan… Vilka förklaringar finns på

• individnivå
• gruppnivå
• samhällsnivå
• globalt?

Jag har lagt upp nya kategorier år er och vill att ni tydligt kategorierar era inlägg.

Tänk också utanför USA, alla orsaker till att Japan befinner sig i en djup ekonomisk kris finns inte bara på andra sidan Atlanten.

Ni kanske måste komplettera beskrivningen av japansk ekonomi och japansk ekonomisk politik för att kunna hitta så många förklaringar som möjligt!

Lycka till!/K

Sänkt ränta

Precis som många andra banker världen över har Japans centralbank sänkt sin styrränta för att lätta på ekonomin och få igång konsumtionen.

I oktober 2008 sänkte Japans centralbank styrräntan för första gången på hela sju år. Då var det för att ”lugna finansmarknaderna och motverka lågkonjunktur”.

I december 2008 sänkte man styrräntan till hela 0,1 procent, då för att ” få liv i den plågade ekonomin”.

Japan följer alltså den våg av räntesänkningar världen över för att de är så illa tvungna, för att få igång ekonomin. En sänkt ränta gör bl.a. så att företag och hushåll börjar låna mer pengar och därmed ökar konsumtionen igen – detta gynnar den situation vi befinner oss i nu och ekonomisk tillväxt blir i teorin möjlig igen. Utan konsumtion kan vi aldrig ta oss ur den här krisen. Penningpolitiken är ett steg i rätt riktning.

/Louise