(3: Ränta och växelkurs)

Det här inlägget handlar om vad man skulle kunna göra, men som av en eller annan anledning inte fungerar i Japan.

Om Japan haft en högre ränta hade de kunnat sänka den

En vanlig lösning för att sänka värdet på sitt lands valuta är att ta till en klassisk, penningpolitisk metod: centralbanken sänker räntan. En sänkt ränta ger sänkt värde på valutan eftersom ränta är priset på pengar.

Tyvärr kan vi stryka det alternativet på en gång eftersom Japan inte kan sänka sin ränta mycket mer utan att den blir negativ.

Om Japan hade haft fast växelkurs hade de kunnat devalvera

… så hade de kunnat devalverar, det vill säga skriva ner sin valutas värde. Men devalvering fungerar bara när man har fast växelkurs och Japan har rörlig växelkurs.

Fast växelkurs innebär att man knyter sin valuta till en annan (eller flera andra i en så kallad valutakorg), det vill säga centralbanken talar om precis vad en yen ska vara värd i förhållande till till exempel dollarn. När man devalverar bestämmer centralbanken ett lägre värde på valutan. En rörlig växelkurs innebär att kursen styrs av marknaden och alltså hela tiden förändras i förhållande till andra valutor.

/Camilla

2: Underskott i bytesbalansen

Ett samtal med min bror ledde fram till nästa lösning: skapa underskott. Den här idén för att sänka värdet på valutan kan låta konstig, men låt mig förklara. Ett underskott i budgetbalansen, det vill säga större import än export, är precis vad Japan har idag och kan vara en lösning.

Japanen och amerikanen

Vi antar att en japan importerar en vara från USA, då vill ju amerikanen ha betalt i dollar, sin egen valuta, inte så konstigt. Alltså måste japanen köpa dollar och det gör de av, förslagsvis, en annan amerikan. Japanen byter till sig dollar mot att amerikanen får ett av hans hus i Tokyo. Är ni med så långt? Men amerikanen vill inte ha det här huset i Tokyo, så han säljer det, och får yen. Men eftersom han bor i USA vill han inte ha yen heller, utan dollar, så han växlar.

Större skala leder till säljtryck på yenen…

Nu antar vi att det här bytet av utländsk valuta mot tillgångar à tillgångarna säljs och bli yen à yenen växlas till dollar sker i mycket större skala. Alla, om vi fortsätter med exemplet, amerikanare kommer att vilja sälja sina fastigheter och växla till dollar vilket sätter ett högt säljtryck på yenen.

… alltså sjunker värdet på yenen

Yen är en rörlig valuta, dvs. den bestäms av marknaden: i princip av utbud och efterfrågan. När alla amerikanarna vill sälja sina hus i Tokyo för att få dollar sjunker efterfrågan på yen och då sjunker värdet på valutan.

Men…

Japp, jag har ett ”men” på den här också. Det här är en väldigt bra teori, för i teorin finns alltid en balans och perfekta lägen. I praktiken går det inte riktigt så här smidigt, processen fördröjs och det finns säkert tusen faktorer som spelar in eftersom allting hänger ihop.

Men jag gillar teorin.

/Camilla

1: Få igång carry traden igen!

För att hitta en annan lösning kan vi titta på varför steg valutan så kraftigt. Även här finns det fler än en förklaring, men det finns en som tagits upp här på bloggen av Emelie: carry traden som vände.

Emelie förklarade att när de som utnyttjat Japans extremlåga ränta och tagit stora lån i yen betalade tillbaka pengarna vände utflödet av valuta till ett inflöde och yenens värde steg. En lösning borde alltså vara att få igång carry traden igen.

Förutsättningarna för carry Trade är låg valuta, vilket vi kan checka för eftersom Japans styrränta ligger på 0,1 %. Nackdelar är att:

-          Just nu är inte många pigga på att investera eftersom ekonomin globalt är så dålig.

-          De som använder sig av carry Trade vill ju ta lån med låg ränta för att kunna investera i en hög ränta. Men nu sänker centralbanker runt om i världen sina räntor för fullt.

Återkomsten av carry Trade tycker jag känns som något som vore bra, men det verkar inte så aktuellt just nu. Vi får väl se hur saker och ting utvecklar sig…

/Camilla

Som sagt; en ökning av exporten skadar inte!

Ett av Japans stora problem just nu är den minskande exporten – det håller jag helt med Louise om. Den har halverats sedan slutet av 2008, vilket har gjort att Japans bytesbalans nu är negativ. Negativ bytesbalans betyder större import än export vilket ger en minskning av BNP eftersom BNP = C + G + I + (Ex – IM)

Orsaker till exportminskningen

Till exportminskningen finns det flera orsaker. En av dem är de stigande råvarupriserna som pressade upp priserna redan före krisen. En annan är yenens stigande värde. Yenens värde har ökat kraftigt mot både dollarn och euron det senaste halvåret.

Lösningen

Så, en lösning för att få igång exporten är att minska värdet på valutan. Och nu till det verkliga problemet: hur gör man det?

Den frågan ska jag försöka svara på nu. För att inte få ett alldeles för långt inlägg delar jag upp det och kör en miniserie à la Andrea

/Camilla

KÄLLKRITIK: Wikipedia

Wikipedia är tillförlitligt så länge läsaren är medveten om dess brister. I det här inlägget diskuterar jag Wikipedias pålitlighet.

Redan i mitt första inlägg talade jag om att jag älskar google. Googla en fråga och du får upp ett svar – enklare kan det inte bli! Ofta hänvisar google till Wikipedia som också har svar på allt, och jag är återigen i sjunde himlen. Frågan är bara hur pålitliga de svaren är?

Wikipedia – den fria encyklopedin

Wikipedia kallar sig ”den fria encyklopedin”. Den friheten är Wikipedias största svaghet, men också den största styrkan. Wikipedias frihet innebär att vem som helst som har ett användarkonto kan gå in och ändra i vilka artiklar som helst. Alltså öppnas portarna för eventuella sabotörer, men förmodligen främst för personer som tror att de vet och oavsiktligt skriver in fel fakta. Å andra sidan: kan kunniga personer tack vare tillgängligheten sprida verklig information. Information som dessutom hela tiden kan uppdateras.

Wikipedia bör läsas med de rätta glasögonen

Jag tycker att Wikipedia är toppen, men att man kanske inte borde tro allt man ser. Mycket stämmer, och de flesta sidor har fotnoter komplett med en källförteckning längst ner.  Men som sagt finns det en risk för faktafel. Wikipedia är tillförlitligt så länge läsaren tänker efter och är medveten om Wikipedias brist; tillgängligheten.

/Camilla

Lågt förtroende för politikerna skadligt för ekonomin

Oron inom japansk politik är en av orsakerna till att ekonomin försämras där just nu. Förtroende är något av ett nyckelord inom både politik och ekonomi och just nu är förtroendet för Japans politiker väldigt lågt.

Förtroende och politik

Utan förtroende kan politiker i en fungerande demokrati inte bli valda, eftersom hela konceptet med demokrati är att folket ska styra och därför väljer sina ledare. Japans förre finansminister avgick just därför att han förlorat sitt förtroende och sitt anseende efter att ha verkat full på en presskonferens. Förlorat förtroende var delvis anledning till att två premiärministrar i Japan avgått under en tvåårsperiod. Det är också skälet till att Taro Aso, Japans nuvarande ledare kanske inte kommer att bli omvald i höst. Folket litar helt enkelt inte på att han kan klara av att styra landet, vilket Andrea Stuart skrev i en kommentar här på bloggen.

Japanerna är försiktiga

Precis lika viktigt är förtroendet inom ekonomi. Om människor är osäkra på vart marknaden är på väg blir många försiktigare, helt naturligt. Med tanke på Japans ekonomiska historia, vilken Emelie Wenthzel har skrivit om tidigare, är det inte konstigt att japanerna är extra försiktiga. Här på bloggen har Andrea Stuart diskuterat japanernas envisa sparare och Louise Génetay har berättat om deras låga konsumtion. Sedan krisen börjat är det ännu värre.

Politikernas dåliga förtroende påverkar ekonomin

Värre säger jag därför att deras låga konsumtion och höga sparande, har skapat en trög ekonomi, som är svår att få igång efter en nedgång. Det kan vi se av att det tog mer än tio år att komma upp ur den senaste finanskrisen i Japan. Och det är här politiken kommer in. Sist reagerade inte politikerna tillräckligt snabbt och kraftigt för att hjälpa upp ekonomin, och det här minns folket. De är rädda för att historien ska upprepas vilket gör att de blir ännu försiktigare: ännu lägre konsumtion och ännu högre sparande.

Slutsats

I en demokrati kan politiker inte komma någonstans utan förtroende, och förtroende eller inte spelar roll för hela samhället. Till exempel för ekonomin: om vi inte har förtroende för de som ska förvalta våra pengar, tar vi färre lån, köper mindre och blir mer på vår vakt. Jag är helt övertygad om att oron inom LDP, det otroligt låga stödet för premiärministern (och hans båda företrädare) och stödpaketen som inte tycks hjälpa, är en huvudorsak (inrikes) till att den japanska ekonomin är svag idag.

/Camilla

Japan i en politisk lågkonjunktur

Hej,

Det är turbulenta tider i Japan, inte bara inom ekonomin utan också inom politiken. I det här inlägget berättar jag kort om de senaste årens regeringsskiften och det sjunkande förtroendet för Japans politiker.

Just nu är Taro Aso preiäminister i Japan, han är den tredje premiärministern på två år. Taro Aso tillhör det liberaldemokratiska partiet (LDP), som är Japans största parti. Enligt Wikipedias engelska version har LDP suttit vid makten större delen av tiden sedan de bildades för över 50 år sedan, något som gör dem till ett av de mest genomgående framgångsrika partierna i den demokratiska världen.

Efter solsken kommer regn: Japans politiker tappar i förtroende

Fram till 2006 satt Junichiro Koizumi vid makten. Han var väldigt populär och ledde, år 2005, enligt brittiska BBC News LDP till den största seger som partiet någonsin skådat. Men som A.A. Milnes figur Nalle Puh säger: ”Allt som kommer upp måste komma ner”. Efter Koizumi har premiärministrarna bytts ut på löpande band:

• Shinzo Abe (2006-2007), Japans yngste premiärminister någonsin avgick på grund av skandaler, katastrofval till överhuset och en personlig kollaps berättar Svenska Dagbladets ledare ”Ännu en regeringschef avgår”.
• Yasuo Fukuda (2007-2008), ”lyckades sedan varken ingjuta framtidstro hos väljarna eller hantera de oppositionella demokraterna” berättar samma artikel. Fukuda och hans regering hamnade i ett parlamentariskt dödläge: de flesta av deras lagförslag röstades ner eftersom oppositionen hade majoritet i överhuset. De tappade stödet hos opinionen snabbt och även Fukuda avgick, efter ett knappt år vid makten.

Taro Aso – ännu en impopulär premiärminister

Nuvarande premiärministern Taro Aso tillträdde sin post i september förra året, och redan har hans populäritet minskat kraftigt. Endast 9,7 % av de tillfrågade i en opinionsundersökning utförd av en privat tv-kanal stödjer honom, uppger nyhetssajten Nyheter24.se. Anledningar till det sjunkande folkliga stödet kan vara:

• Trots de fyra stödpaket på miljontals yen som Asos regering lagt fram sedan i somras, så sjunker BNP-tillväxten kan vi läsa i Svenska Dagbladets artikel ”Rekordsvagt år i Japan”.
• I artikeln ”Bumbling Taro Aso becomes Japan’s answer to George Bush” på brittiska tidningen Sunday Times webbsida, kan vi läsa om en del av de grodor Aso har gjort. Det låter kanske inte så farligt att säga fel ibland, men Aso har inte råd med onödiga misstag och i alltför många tal har det smugit sig in fel som ändrat hela innebörden – vilket grodor ofta gör.
• Dessutom har Aso svårt att hålla ihop sitt parti. Aktie- och ränteinformationssajten Morningstars redaktör Jonas Lindmark skriver att det är stora splittringar inom LDP: de konservativa och de reformvänliga drar åt olika håll.

Blir det kanske bättre om oppositionen får ta över?

Nyval kommer att hållas någon gång i höst, och då kanske det bli totalt maktskifte. Men frågan är om det blir bättre om det största oppositionspartiet, Japans demokratiska parti (DJP), skulle vinna valet? Svaret är inte ett tungandet ja. Morningstars redaktör Jonas Lindmark skriver i  artikeln ”Ny politik krävs i Tokyo” att DJP har samma splittringsproblem som LDP och att det bästa kanske vore att båda partierna delade sig och började om på nytt. Det skulle ge väljarna klarhet i vad de varkligen röstar på, men å andra sidan är det kanske inte den bästa tidpunkten med tanke på den ekonomiska situationen.

Japans har alltså inte bara ekonomiska problem, utan helt klar även politiska. Nu fär vi se vad vi kan få ut av det här…
Godnatt, vi ses imorgon

/Camilla

Lite länkar

Hej,

tänkte bara jag skulle tipsa om att gå in på Dagens Nyheters webbsida för att läsa om finanskrisen. Det är några särskilda sidor jag tänker på: dels finns det en ordlista, inte så lång, men med bra förklaringar, dels har de gjort en pdf-fil som är värd att ladda ner. Kolla in det!

Och en sak till, om man läser ordlistan så finns det, till höger, en spalt som innehåller ”relaterade artiklar”, där finns en artikelserie om finanskrisen; hur den uppstod, konsekvenser osv. Del 1 fick vi i papperskopia av Kristina för ett par veckor sen.

/Camilla

Finanskris – en mycket svår ekonomisk situation

 Idag är det studiedag och för en gångs skull lever den upp till sitt namn: en definition av finanskrisen är vad som står på min ”att-göra lista”. (Eller skulle ha gjort det om jag haft någon.) Jaha. Då sätter jag igång!

Enligt Svenska Akademiens Ordlista på nätet betyder ordet finans ”ekonomi” och ordet kris betyder ”mycket svår situation”. En finanskris handlar alltså om att ekonomin är riktigt, riktigt dålig.

Sidospår

Okej, nu vet vi vad finanskris betyder, men hur ska man definiera finanskrisen, alltså den som pågår just nu? Det är en bra fråga som jag inte vet svaret på (ännu) så jag vänder mig till sökmotorn google. Jag älskar google! Man får alltid svar oavsett vilken fråga man ställer (även om trovärdigheten till och från måste diskuteras). Men åter till finanskrisen.

Nu till steg två: att reda ut vad en ekonomi är och vad det är som bestämmer om den går bra eller dåligt. Sen är vi närmare en definition av finanskrisen.

En ekonomi

Det finns många sorters, eller snarare typer av, ekonomier: både stora och små. Ekonomi betyder hushålla, och vetenskapen ekonomi handlar om just det: hur alltifrån privatpersoner (mikroekonomi) till hela världen (makroekonomi) hushåller med sina tillgångar. En ekonomi rör sig i konjunkturcykler mellan högkonjunktur och lågkonjunktur. Med konjunktur menas det ekonomiska tillståndet i ekonomin.

 

Det här är finanskrisen

Dagens finanskris är en djup konjunkturnedgång. Den visar symptom som alla lågkonjunkturer gör: konsumtionen minskar och då blir efterfrågan lägre, vilket leder till att företagens produktion minskar eftersom de inte har råd att köpa in nytt realkapital eller ny arbetskraft. Det blir en ond spiral, företagen varslar och riskerar att gå i konkurs, konsumtionen minskar ytterligare när avskedade inte har någon lön att handla för, osv. Här är vi nu. Världen har börjar agera, och stödpaket tas fram i enskilda nationer (ex. USA) och tillsammans med andra (ex. G20-mötet). Allt för att vända konjunkturen, annars riskerar vi att hamna i en depression, eller rentav recession. Någon av er andra som känner för att utveckla?

”Det här är inte början på slutet, men kanske är det slutet på början”

Vad tror ni andra om det här? Vad håller ni (inte) med om? Nu har vi i alla fall börjat lite på vår analys. Jag visste inte riktigt var jag skulle börja, så det här blev ett väldigt generellt inlägg om ekonomi och finanskrisen.

 

/Camilla

 

Läsare och bloggerskor!

[uppdaterat 20080403]

Hej

Jag heter Camilla Odenberg och går andra året på Eskilda Gymnasiet i Stockholm. Jag går samhällsvetenskapliga linjen tillsammans med de andra bloggerskorna här, och som de ”sammare” vi är ska vi analysera finanskrisen. Vår grupp ska lägga extra fokus på Japan, men det här har en av mina ”bloggarkollegor”, Louise Genétay, redan berättat om i sitt första inlägg. I listan till höger kan de som vill läsa vad vår lärarinna Kristina Alexanderson har sagt om uppgiften.

Gamla erfarenheter…

Vi i klass S2 har jobbat med internet en hel del förut; i höstas skapade vi webbsidor och nu på våren har vi bloggat, och precis som på de tidigare bloggarna ska vi diskutera. Det kommer att bli intressant.

… och nya

Vår första deluppgift är att definiera finanskrisen, men nu är klockan för mycket för att tänka i BNP, så det ska jag ta itu med först imorgon.

God natt
/Camilla