Ökad export är ett måste

Japan är beroende av sin export, den utgör en stor del av landets BNP. Enligt swedenabroad.com var Japans exportandel 15 % av BNP år 2006. För att kunna komma ur krisen måste Japans export öka, punkt slut.

 Enda sättet för exporten att öka är om efterfrågan, d.v.s. köpkraften, hos Japans exportländer ökar igen. Eftersom vi lever i en global ekonomi påverkas alla av alla. USA är en stor del i världsekonomin, så mycket hänger på att deras ekonomi ska komma på fötter för att resten av världen ska kunna göra det.

Eftersom USA är ett av de största exportländerna för Japan blir de nödvändiga konsumenter i krisen för att Japans ekonomi ska kunna komma igång igen.
Ett alternativ är kanske att sänka priset på de japanska exportvarorna så att fler länder känner vilja att köpa dem?

Med en ny president i USA, Barack Obama, kommer vi förhoppningsvis se en förändrad ekonomi i USA och därmed gå en ljus framtid till mötes, Japan likaså.

Har ni några förslag på hur man kan öka exporten bland Japans exportländer?

/Louise

Källkritik: tidningar

Jag tänkte att vi kunde diskutera några av de nyhetstidningar vi har använt här på vår blogg. Jag skriver lite så kan ni fylla på med det ni tycker fattas, så får vi igång en liten diskussions kring användandet av våra källor.

Jag har t.ex. använt mig av:

-          Dagens Nyheter

-          Dagens Industri

Dagens Nyheter

På http://www.dn.se kan man läsa att tidningen grundades 1864 och att det är den enda riksspridda morgontidningen i Sverige idag, d.v.s. Sveriges största morgontidning. På wikipedia kan man läsa att Dagens nyheter är vad man kallar ”oberoende liberal” (vilket är en term som beskriver hur ledarsidorna i tidningen ligger till på en politisk höger-vänsterskala enligt wikipedia).

Så när man läser ledarsidorna i Dagens Nyheter ska man alltså förhålla sig kritiskt eftersom skribenten ofta skriver ur ett visst åsiktsperspektiv, ett subjektivt perspektiv.

Men många artiklar som jag använt mig av på DN har varit rena skära nyhetsartiklar, d.v.s. inga debattinlägg, som jag tycker känts mycket pålitliga och objektiva. Eftersom DN:s syfte är att informera sina läsare om nyheter som hänt i världen känns det inte riktigt som att de skulle ljuga ihop saker;). Men självklart ska man alltid läsa saker med kritiska ögon.

Dagens Industrin

På http://www.di.se kan man läsa att Dagens Industri på nätet är Sveriges största ekonomisajt. De skriver att de har över 1 miljon unika besökare i veckan.

Med så många läsare i veckan är det ett måste att vara seriös och pålitlig, så därför känner även jag mig trygg när jag läser deras artiklar.

 

Fyll gärna på nu kära bloggkamrater! Eller utred andra källor;)

/Louise G

Japanen måste börja konsumera

Japanernas återhållsamhet när det gäller att spendera sina pengar har vi kommit fram till är en av de många orsakerna till att ekonomin ser ut som den gör idag i Japan. Istället för att spara alla sina pengar bör japanerna konsumera mer så att hjulen kan börja snurra igen.

Andrea har i sin ”följetång” Varför sparar japanen? förklarat hur japanerna sparar mycket av sina pengar p.g.a:

1. De vill kunna förbereda sig inför kommande ekonomiska kriser då de haft en del erfarenheter av detta
2. De vill spara pengar ifall livstidsanställningarna avskaffas
3. Den demografiska situationen i Japan skapar oro inför framtiden och man fruktar att de yngre generationerna inte ska ha råd att försörja de gamla

Om man tittar ur japanens perspektiv så måste man ju säga att de gör helt rätt i att spara, de tänker ju bara på sin framtid. Men idag behöver vi en ökning av konsumtionen ifall vi ska kunna ta oss ur den här krisen. För i enlighet med BNP-ekvationen (BNP = C + G + I + (Ex – IM)) så innebär en ökning av den privata konsumtionen (C) en ökning av BNP.

När fler människor börjar konsumera för mer pengar kan företagen investera mer och anställa folk. Detta gör att folk kan konsumera ännu mer eftersom de får lön och vi kan då se en uppåtgående trend.

/Louise G

Varsel världen över

Finanskrisen innebär en svårare ekonomi för många företag vilket leder till att många människor har blivit/blir uppsagda från sina jobb.

Företagen pressas i dessa svåra tider och tvingas skära ner på resurserna genom att säga upp folk. Många industrier och sektorer har drabbats hårt, t.ex. fordonsindustrin, sektorn för industrivaror, detaljhandelssektorn och finanssektorn, säger en artikel hos Dagens Industri. Hundratusentals amerikaner har varslats i finanskrisens namn och dessa varsel är de värsta på sju år enligt samma artikel på DI.

Även i Sverige har vi under senaste året kunna se varsel på storföretag så som Volvo och SAAB där flera hundra svenskar mist jobbet.

Vad händer?

När alla dessa människor förlorar sina jobb bidrar det till en ännu sämre ekonomi i hela samhället eftersom efterfrågan på varor minskar och därmed konsumtionen. Hjulen snurrar helt enkelt inte om folk inte konsumerar. Dessutom får många människor som redan har det knapert en ännu svårare ekonomisk situation när de blir uppsagda (en social konsekvens). Vissa kan t.ex. få problem med att betala sjukförsäkring (USA) o.s.v.

/Louise

Kreditinstitutens fall

Finanskrisen har spridit sig över hela världen och några av de som drabbats hårt är kreditinstituten. Bara i USA hade 25 banker gått i konkurs år 2009 fram till april.

I och med bolånekrisen som bröt ut kraftigt 2007-2008 lever många banker under hård press just nu. Låntagarna som från början inte var kreditvärdiga blev tvungna att lämna ifrån sig husen till bankerna utan att ha kunnat betala tillbaka alla lånen (se mer ingående i mitt tidigare inlägg). Självklart drabbas då bankerna hårt.

En del av de amerikanska bolåneinstituten och investmentbankerna har tagits över av staten eller gått i konkurs. Exempel på detta är Freddie Mac och Fannie Mae (staten har tagit över) och Lehman Brothers (konkurs). När så stora företag drabbas så hårt påverkar det andra banker världen över eftersom man lånar av varandra osv.

Detta var ett kort inlägg, det mesta har jag nämnt tidigare.

/Louise

Den japanska arbetsmarknaden bidrar till låg konsumtion

En av anledningarna till den svaga konsumtion som råder i Japan (som vi har diskuterat) är dels japanernas ovilja att konsumera och istället spara p.g.a. rädsla inför framiden, men det är även deras oförmögenhet att konsumera.

Som det ser ut idag i Japan som så sjunker befolkningen, vilket gör det ännu viktigare för samhället att befolkningen konsumerar mer per person för att hjulen ska snurra och BNP-tillväxten ska bli god. Detta har inte skett i Japan, snarare det omvända, vilket gjort att BNP sjunkit, som Andrea så fint skrivit i ett inlägg för ett tag sedan.

En annan anledning till japanernas ovilja att konsumera är deras oförmogenhet att göra det. De har helt enkelt inte råd att konsumera så mycket som de borde för en god BNP-tillväxt i landet. Detta beror på att många japaner bara jobbar deltid. En tredjedel av sysselsättningen i Japan består av deltidsarbetare med relativt låga löner enligt Virginia Palms artikel på http://www.aktiespararna.se/start. Detta hämmar den privata konsumtionen som är jätteviktig i en fungerande ekonomi och ett fungerande ekonomiskt kretslopp. Konsumtion är a och o.

Japans arbetsmarknad som den ser ut idag kan vara en av de inhemska bidragande orsakerna till den dåliga ekonomin vi ser i landet idag.

/Louise

Demografiska problem i Japan

Japan är ett litet land med en mycket stor befolkning. De är ett av få länder i världen där man kan se en befolkningsminskning, d.v.s. födelsetalen är lägre än dödstalen., även kallat steg fyra i den demografiska transitionen. Redan nu innebär det här problem för japanerna eftersom framtiden kommer bli svår. Få unga kommer behöva ta hand om en stor äldre befolkning och rent ekonomiskt kommer det bli ohållbart. Man beräknar att Japans arbetskraftutbud kommer minska med 10 miljoner människor till år 2030. Redan nu bör man införa grundläggande reformer för att säkra framtiden och undvika alltför stora skillnader mellan generationerna skriver Virginia Palm, ordförande Unga Aktiesparare i Växjö, på Aktiespararnas hemsida (tack Emelie för att du länkade till den artikeln!).

Befolkningspyramider från http://www.census.gov/ipc/www/idb/pyramids.html :

 

 Som vi kan se i befolkningspyramiderna så kommer Japan ha en stor äldre befolkning mycket snart. Redan nu blir det nödvändigt att planera inför framtiden eftersom få unga kommer behöva ta hand om de äldre, d.v.s. risken för underskott på resurser är stor. Detta skulle ju kunna föra Japan in i ny ekonomisk kris om man inte handlar på rätt sätt.

Det här var ett inlägg om annat än just dagens finanskris, men jag tycker att det är en viktig del att belysa eftersom det kan skapa stora problem i Japan.

/Louise

Vad hände efter att låginkomsttagarna tagit lån av bankerna?

Att folk inte har pengar, inte är tillräckligt kreditvärdig, för att köpa/ta lån på ett hus, förstår vi kan leda till en ekonomisk kris för bankerna. I det här fallet har det lett till en finanskris som etablerat sig likt ett pandomiskt virus över hela världen. För just bolånekrisen är en av anledningarna till den otroligt ekonomiska kris vi befinner oss i.

De familjer i USA som tidigare inte beviljats lån p.g.a. låg kreditvärdighet får nu möjlighet att gå till sin lokala bank och ansöka om lån som sträcker sig 25 år (subprimelån). För att banken ska tjäna pengar och därmed göra vinst säljer man vidare låneskulden till Fannie Mae för hälften av ränteintäkterna (d.v.s. man får pengarna snabbare – annars kulle man behövt vänta 25 år på att få tillbaka alla pengarna av låntagarna). Låneinstitutet omvandlar sedan lånen till bostadsobligationer, säkerheten har de i bostäderna och deras värden som köps med de lånade pengarna.

Säljer vidare

Därefter säljer Fannie Mae vidare dessa skuldsedlar (obligationer) då de ses som investeringar. För detta finns s.k. investmentbanker, exempel är konkursdrabbade Lehman Brothers. För att öka riskspridningen och därmed öka chansen att göra vinst, klipper investmentbankerna ihop olika obligationspaket (CDO) ut av olika skuldsedlar (obligationer) och säljer vidare. Dessa obligationspaket blir en blandning av lite allt möjligt och därmed svåra att överblicka och hålla ordning på, man försäkrar de också hos låneförsäkringsföretag (t.ex. AIG). Vissa av paketen har väldigt höga risker och blir då svåra att sälja, man tvingas behålla de själva och gömmer då riskerna på olika plaster där de inte syns – riskabelt.

”Mer pengar, vi vill ha mer pengar”

Investmentbankerna blir lite giriga och vill tjäna ännu mer pengar genom att köpa mer skuldsedlar, men det finns begränsningar och restriktioner. Investmentbankerna lättar lite på reglerna och köper jättemycket skulder, i och med detta tar de samtidigt en stor risk.

Höjda räntor

Vid den här tiden, runt 2003-2004 börjar USA:s centralbank höja räntorna igen för att kyla av ekonomin lite (och för att dämpa inflationstrycket) vilket bidrar till höjda priser på bostäderna (i och med att det blir dyrare att låna pengar). År 2005 har man höjt styrräntan till 5,25 % och många låginkomsttagare och minoritetsgrupper som inte var kreditvärdiga i första taget, får stora svårigheter att betala tillbaka sina lån på husen.  

Mycket snart blir många av låntagarna tvungna att ge upp lånebetalningarna och överlämna sina bostäder till bankerna för att de inte har råd. I och med detta sjunker priserna något rejält eftersom det finns för stort utbud på bostäder men inte längre någon efterfrågan (för att uppnå en bra situation strävar man efter att utbud och efterfrågan möts i en balans). Detta leder till en stor kris som kallas bolånekrisen.

Konkurs för investmentbanker

Vid den här tiden börjar företag och investmentbanker gå i konkurs, bl.a. Bear Stearns som köps upp av konkurrenten JPMorgan. De infekterade obligationspaketen börjar visa sina dåliga sidor, de dåliga lånen i dessa drar nämligen ner de bra lånen. 15 september 2008 går investmentbanken Lehman Brothers i konkurs och hela världen finner sig en allt djupare kris.

 

I det här inlägget har jag använt mig mycket av Camillas pdf-fil från http://www.dn.se som hon la upp för någon dag sedan, den är mycket pedagogisk för att få en helhetsbild som ändå inbegriper det viktigaste.

/Louise

Allt började på 1990-talet i USA

Bill Clinton tillträdde 20 januari 1993 som USA president. Med mål att förändra möjligheterna för låginkomsttagare och minoritetsgrupper att få bolån för att kunna köpa egen bostad, kan han ha lagt en grund för dagens finanskris.

I början av 1990-talet beordrade den amerikanska regeringen de statligt kontrollerade bolåneinstituten Freddie Mac och Fannie Mae att ha en viss andel låginkomsttagare bland låntagarna. Dessa företag har alltså rätten att ge ut lån och lånegarantier. Clinton ville att alla skulle ha möjlighet att äga sin egen bostad i USA. En mycket fin tanke kan man tycka, men konsekvenserna har blivit mycket stora.

Jag återkommer med ett till inlägg snart!

/Louise

En högkonjunktur följs alltid av en lågkonjunktur

Vi kan nog alla enas om att USA har en stor roll i den pågående finanskrisen, det hör vi mycket på nyheterna och kan se i tidningarna. Det vore orättvist att påstå att de bär hela ”skulden” till den då en högkonjunktur alltid följs av en lågkonjunktur, ekonomin kan inte alltid vara på topp. Men vi kan ändå säga att de har en stor bricka med i spelet.

Som vi alla vet och som Camilla har skrivit i ett av sina första inlägg så rör sig en ekonomi i en konjunkturscykel. Ekonomin kan befinna sig i en högkonjunktur eller lågkonjunktur. Befinner man sig i en högkonjunktur kan man alltid vänta sig en nedåtgående trend efter en tid. För ekonomin kan inte jämnt och ständigt vara på topp – till slut har vi maxat produktionen och arbetsmarknaden är fullt sysselsatt. Vi kan helt enkelt inte konsumera mer och vi känner oss ”mätta”. Det är då ”bubblan spricker” och ”flaskhalsar” kan uppstå i produktionen och ekonomin ska skymta en nedåtgående trend. Hur allvarlig denna nedgång ter sig beror självklart på, i det här fallet har ekonomin i hela världen verkligen tagit sig till botten och utvecklats till en finanskris.

Vad jag vill säga med det här inlägget är att vi nog inte ska skylla allt på USA, eftersom vi alltid kan vänta en nedgång efter en högkonjunktur. Men självklart kan USA vara anledningen till att vi sjunkit ner så djupt.

Mer om detta senare! Spännande!

/Louise