Lågt förtroende för politikerna skadligt för ekonomin

Oron inom japansk politik är en av orsakerna till att ekonomin försämras där just nu. Förtroende är något av ett nyckelord inom både politik och ekonomi och just nu är förtroendet för Japans politiker väldigt lågt.

Förtroende och politik

Utan förtroende kan politiker i en fungerande demokrati inte bli valda, eftersom hela konceptet med demokrati är att folket ska styra och därför väljer sina ledare. Japans förre finansminister avgick just därför att han förlorat sitt förtroende och sitt anseende efter att ha verkat full på en presskonferens. Förlorat förtroende var delvis anledning till att två premiärministrar i Japan avgått under en tvåårsperiod. Det är också skälet till att Taro Aso, Japans nuvarande ledare kanske inte kommer att bli omvald i höst. Folket litar helt enkelt inte på att han kan klara av att styra landet, vilket Andrea Stuart skrev i en kommentar här på bloggen.

Japanerna är försiktiga

Precis lika viktigt är förtroendet inom ekonomi. Om människor är osäkra på vart marknaden är på väg blir många försiktigare, helt naturligt. Med tanke på Japans ekonomiska historia, vilken Emelie Wenthzel har skrivit om tidigare, är det inte konstigt att japanerna är extra försiktiga. Här på bloggen har Andrea Stuart diskuterat japanernas envisa sparare och Louise Génetay har berättat om deras låga konsumtion. Sedan krisen börjat är det ännu värre.

Politikernas dåliga förtroende påverkar ekonomin

Värre säger jag därför att deras låga konsumtion och höga sparande, har skapat en trög ekonomi, som är svår att få igång efter en nedgång. Det kan vi se av att det tog mer än tio år att komma upp ur den senaste finanskrisen i Japan. Och det är här politiken kommer in. Sist reagerade inte politikerna tillräckligt snabbt och kraftigt för att hjälpa upp ekonomin, och det här minns folket. De är rädda för att historien ska upprepas vilket gör att de blir ännu försiktigare: ännu lägre konsumtion och ännu högre sparande.

Slutsats

I en demokrati kan politiker inte komma någonstans utan förtroende, och förtroende eller inte spelar roll för hela samhället. Till exempel för ekonomin: om vi inte har förtroende för de som ska förvalta våra pengar, tar vi färre lån, köper mindre och blir mer på vår vakt. Jag är helt övertygad om att oron inom LDP, det otroligt låga stödet för premiärministern (och hans båda företrädare) och stödpaketen som inte tycks hjälpa, är en huvudorsak (inrikes) till att den japanska ekonomin är svag idag.

/Camilla

Diagrammet!!!!!

Okej nu har jag varit i kontakt med skaparen av detta diagram och jag har tillåtelse att publicera det på vår blogg.
Jag hittade det på en blogg som är skriven av en spanjor som bor i Tokyo sedan fyra år tillbaka. Författaren är intreserad av Japan och finanskrisen, och det är just detta som bloggan handlar om. Han har skrivit ett inlägg om hur Japan och USA och Europa hade påverkat varandra i finanskrisen och han har även gjort ett diagram. Jag tycker att detta diagram är mycket lättförstått och kommer nu att förklara det för er.

Den vänstra sidan representerar Japan och den högra sidan representerar Europa och USA. När det är en glad gubbe så betyder det att ekonomin går bra och folket är glada. När det är en ledsen gubbe betyder det tvärom.
Längst upp på diagrammet visar det att Japans valuta är låg med låg ränta och USA:s och Europas är starka jämfört med yen. Det är nu som man ska passa på att ”carry tradea” lite eftersom räntan för yen är lägre än för dollar och euron. Amerikanerna och Européerna är glada eftersom de tjänar pengar på att handla med yen. Japanerna är också glada för deras export är hög eftersom deras valuta är billig. Sedan börjar bolånekrisen i USA och då börjar de glada minerna att minska. Räntan i Europa och USA sjunker och ”carry trade” minskar. I och med detta så stiger den Japanska valutan. Då blir Japanerna inte heller glada eftersom deras export minskar på grund av deras höga penningvärde. Enligt diagrammet står nu Japan i recession och deflation och likaså USA och Europa.

Jag åkerkommer senare igen!
Emelie Wenthzel

Del 4: varför sparar japanen?

För att sammanfatta, orsakas japanernas höga sparkvot (med låg konsumtion som en konsekvens) av oron de känner inför framtiden.

De sparar för att kunna förbereda sig inför risken av ytterligare ekonomiska kristider.

De sparar för att de är rädda för att inte kunna behålla sina jobb om livstidsanställningssystemet avskaffas.

De sparar för att kunna klara sig i framtiden då det finns en risk att de yngre generationerna inte kommer att ha råd att försörja dem.

 Dessa orsaker till sparande i kombination med ett dysfunktionellt politiskt system som japanerna inte känner någon tilltro till, samt existensen av världens största statsskuld, som bara förväntas växa. Dessa problem måste utan tvekan lösas om Japan en gång för alla ska lyckas vända den negativa spiral som landets ekonomi för närvarande befinner sig i.

 /Andrea

Del 3: sjunkande nativitet

Sjunkande födelsetal
Den sista anledningen jag tänker ta upp, som antagligen är den allvarligaste, är den sjunkande nativiteten, som i kombination med en oförändrad mortalitet ger upphov till negativ demografi.

Enligt statistik från november 2008, utgörs den japanska populationen av följande andelar:

-     0 – 14- år: 13,5 %

-     15 – 64 år: 64,1 %

-      65 år och äldre: 22,4 %

Statistik över mortalitet och nativitet
Redan här ser man att andelen ”65-åringar och äldre” är större än andelen 0-14-åringar. På CIA:s rankinglista över nativitet i olika länder, ligger Japan på plats 224 med 7,24 födda barn per 1000 människor. De innehar med andra ord placeringen som det land med världens näst sämsta nativitet. Endast Hong Kong är sämre.

CIA har även en rankinglista över mortalitet. Där ligger Japan på en 72:a plats utav 224, med 9,54 döda per 1000 invånare. 
Man säger att Japan befinner sig i det fjärde steget i den demografiska transitionen – det dör fler än vad det föds.

Problematisk framtid
Den yngre generationen av japaner står inför ett allvarligt problem: att finansiera den äldre, pensionerande generationen av 40- och 50-talister. I artikeln ”Japan – åter en ekonomi i världsklass” står det att den japanska arbetskraften kommer att falla med 10 miljoner japaner fram till år 2030, vilket kommer att innebära allvarliga problem, då det redan nu är svårt att nyrekrytera.

Detta i kombination med fallande födelsetal och med en statsskuld som utgör 180 % av BNP, utgör ytterligare en anledning för japanerna att spara: det finns ingen garanti för att de kommande, krympande generationerna kommer ha råd att försörja den åldrande generationen.

 /Andrea

Del 2: livstidsanställningar

Något annat som associeras med den japanska ekonomin och arbetsmarknaden, är de så kallade livstidanställningarna, som är ett namngivet fenomen, som på japanska heter shushinkoyo. Detta innebär att japaner rekryteras från skolan hellre än från andra arbetsplatser, och stannar inom samma företag fram till pensionen. Folk som varit anställda hos flera olika arbetsgivare betraktas till och med av somliga som illojala.

Då livstidanställningar är ett dyrt system för företagen, kommer andelen livstidsanställda i framtiden i Japan (som idag uppgår till ungefär 20 % av befolkningen) att minska.

En undersökning gjord av JILPT år 2004 visar att 78 % av japanska arbetare gillar systemet med livstidsanställning och känner sig trygga med det. Med den här statistiken som grund, vill jag påstå att många japaner känner oro inför risken att inte kunna behålla sina jobb om detta system avskaffas, vilket skulle kunna vara en förklaring till japanernas beteende att spara.

 /Andrea

Del 1: dåliga erfarenheter

Japan är ett land som gått från u- till i-land på 20 år, vilket är en väldigt hastig tillväxt. Japans historia som i-land sträcker sig tillbaka till 1960-/70-talet och är med andra ord inte så lång. En av anledningarna till japanernas sparande, är deras korta men intensiva och stormiga ekonomiska historia, som innehåller tre allvarliga recessioner:

 

1.   Den globala ekonomiska krisen under slutet på 1980-talet, som i Japan orsakades av att en fastighets- och aktiebubbla sprack, vilket ledde till en enorm bankkris.

2.   Mellan 1997 och 1999 led Japan av en recession orsakad av den världsdelsomfattande finanskrisen i Asien. Denna ledde till att statsskulden ökade kraftigt och att börsen föll.

3.   IT-bubblan som sprack runt millenniumskiftet, vilken ledde till att exporten minskade och färre investeringar gjordes.

Med tanke på detta och landets relativt korta tid som i-land, har japanerna antagligen lärt sig att spara sina pengar för att känna sig trygga inför framtiden och möjliga finanskriser.

 

/Andrea

Den japanska arbetsmarknaden bidrar till låg konsumtion

En av anledningarna till den svaga konsumtion som råder i Japan (som vi har diskuterat) är dels japanernas ovilja att konsumera och istället spara p.g.a. rädsla inför framiden, men det är även deras oförmögenhet att konsumera.

Som det ser ut idag i Japan som så sjunker befolkningen, vilket gör det ännu viktigare för samhället att befolkningen konsumerar mer per person för att hjulen ska snurra och BNP-tillväxten ska bli god. Detta har inte skett i Japan, snarare det omvända, vilket gjort att BNP sjunkit, som Andrea så fint skrivit i ett inlägg för ett tag sedan.

En annan anledning till japanernas ovilja att konsumera är deras oförmogenhet att göra det. De har helt enkelt inte råd att konsumera så mycket som de borde för en god BNP-tillväxt i landet. Detta beror på att många japaner bara jobbar deltid. En tredjedel av sysselsättningen i Japan består av deltidsarbetare med relativt låga löner enligt Virginia Palms artikel på http://www.aktiespararna.se/start. Detta hämmar den privata konsumtionen som är jätteviktig i en fungerande ekonomi och ett fungerande ekonomiskt kretslopp. Konsumtion är a och o.

Japans arbetsmarknad som den ser ut idag kan vara en av de inhemska bidragande orsakerna till den dåliga ekonomin vi ser i landet idag.

/Louise

Finanskrisen når till Japan

När bubblan i USA sprack påverkade det som sagt många länder. Japan var dock inte ett av de första som drabbades. I början så verkade inte Japans ekonomi vara särskilt berörd av det som pågick i USA och japanska tidningar skröt om hur bra Japan var på att stå emot finanskrisen. Men precis som alla andra drabbades även Japan.

Till en början gick Japans export gick bra eftersom det var billigt för andra länder att köpa japanska varor. Som vi har konstaterat tidigare så har Japan återhämtat sig bra från 90-talsskrisen.

Under ett tag var det många banker, fonder, regeringar etc. som utnyttjade de låga räntorna genom att låna miljontals yen och växla in till andra valutor. På detta sätt tjänade de alltså pengar. Det sägs att det år 2007 fanns över en halv trillion dollar som var ”tjänade” på detta sätt. Det positiva med detta var att penningvärdet på yen sjönk vilket var till en förmån för den japanska exporten. Detta kunde förstås inte pågå i all evighet då alla miljarder som var lånade var tvungna att betalas tillbaka i yen. Det var en tickande bomb som sprack förra året och yenen ökade i värde. I juni 2008 kostade 198 yen en euro, två månader senare kunde man för en euro endast köpa 120 yen. När bolånekrisen kom slutade bankerna, fonderna och regeringarna att låna pengar från Japan och betalade istället tillbaka i yen. Detta ledde till att yenen steg i värde vilket gjorde att japanska produkter inte var lika eftertraktade på världsmarknaden eftersom de nu hade stigit i pris. Detta har, i samband med den allmänna minskade konsumtionen, lett till att japans export minskat.   

Det ena ledde till det andra och Japans BNP sjönk drastiskt. Den japanska ekonomin står idag i recession och förra årets inflation leder nu till deflation.  

Snart kommer ett inlägg om japanernas syn på det hela!

Emelie Wenthzel