Sammanfattning – ekonomiska konsekvenser

Här kommer min andra sammanfattning, denna handlar om de ekonomiska konsekvenserna!

För det första är ju en självklar konsekvens av finanskrisen att Japan, och övriga världen, nu befinner sig i en lågkonjunktur, vilket Louise konkret utrycker i ett av sina inlägg. Sedan finns det lite olika orsaker som har lett till olika ekonomiska konsekvenser.

Minskad export = Minskad BNP
Bolånekrisen har bidragit till stora konsekvenser för den japanska ekonomin. Att en lågkonjunktur var på väg och att många av världens ekonomier inte hade det bra var inte en stor nyhet, men det var just bolånekrisen som nådde USA i slutet av förra året som satte igång den aktuella krisen. Många amerikanare blev av med sina bostäder och arbetslösheten ökade samtidigt som konsumtionen minskade. Den amerikanska staten var nu tvungen att försöka få ordning på sin egen ekonomi och på grund av detta minskade dess import av japanska varor. Även andra länder, framförallt i Europa, minskade importen av japanska varor eftersom deras egna ekonomier var i fara. Vad betydde detta för Japans ekonomi? Jo självklart sjönk deras export (med 27 % år 2008) och därefter dess BNP som sista kvartalet år 2008 sjönk med 12% och ledde till den ökade statsskulden som år 2008 låg på 180 % av landets BNP.

Bilindustrin
För att säkerhetsställa att en finanskris verkligen pågår kan man titta olika industrier och se hur de har påverkats. Detta har Louise gjort i två inlägg där hon först tar upp General Motors vars försäljning minskade med 45 % i oktober förra året. I samma inlägg skriver Louise att affärsvärlden hävdar att en GM-konkurs skulle kunna leda en ekonomisk depression. Hon tar även upp svenska bilmärken som Volvo och Saab som också drabbats hårt av finanskrisen och varit tvungna att ställa upp många anställda. Här kan man även titta på Japans bilindustri där det japanska bilföretaget Toyota nyligen har visat en stor försäljningsnedgång. Det man kan se genom detta är alltså att ja, finanskrisen har lett till svåra konsekvenser för bilindustrin genom deras stora förluster.

Deflation
Andrea skriver ett av sina inlägg om Japans ekonomiska situation. Här skriver hon bland annat om hur världen idag befinner sig i recession vilket hon påstår, till Japans del, beror på folkets och företagens ovilja att konsumera. Konsumenten tänker: ”Vi handlar inte idag för det blir billigare imorgon”. Detta leder, tillsammans med Japans minskade export, till att landets inkomster blir mindre och mindre och deflation uppstår.

Emelie Wenthzel

Konsekvenser utifrån BNP-ekvationen

Sett utifrån BNP-ekvationen (BNP = C + G + I + (Ex – IM)), kan vi konstatera följande:

 

-          C (hushållens konsumtion): då de japanska hushållen sparar en stor del av sin inkomst och saknar vilja att låna pengar, växer konsumtionen endast i takt med inkomstutvecklingen, vilken hittills har varit väldigt svag.
Enligt Paul Krugman har löneutvecklingen i den japanska privata sektorn under åren 1997 – 2003 fallit med i genomsnitt 1 % per år. Med andra ord riskerar de japanska hushållens benägenhet att konsumera att minska.

-          G (offentliga sektorns konsumtion): en stor statsskuld i kombination med en oförändrad BNP resulterar i att inte heller den offentliga sektorn har möjlighet att öka sin konsumtion.

-          I (företags och offentliga sektorns investeringar): då efterfrågan på japanska varor är låg både utomlands (delvis på grund av dyr yen) och inhemskt, är investeringsviljan svag hos företagen.
Den offentliga sektorns svaga investeringsförmåga orsakas av samma faktorer som de som försvagar konsumtionen.

-          Ex-IM (exporten minus importen): liten efterfrågan på japanska varor då yenen är dyr. En dyr yen resulterar i att det blir billigare att importera varor.
Enligt en artikel på Wikipedia, är Japan dessutom starkt beroende av sin import för att tillfredsställa behovet på olja och naturgas. Dessutom producerar Japan endast 40 % av sina livsmedel. Resten importeras.

 

Slutsats: dagens ekonomiska situation i Japan kan inte fortskrida om BNP ska växa. Men tro mig, hoppet är inte ute! Jag återkommer med mina genomtänkta åtgärdsförslag i nästa fas…

 

/Andrea

Olika bolånesystem

Efter att ha läst Lollos inlägg Kreditinstitutionernas fall, mindes jag att jag någonstans läst om ett fenomen som utgör ytterligare en orsak till varför det gått sämre för de amerikanska kreditinstitutionerna än för de europeiska. Detta inlägg behandlar alltså en orsak och de olika konsekvenser som orsaken leder till i olika delar av världen.

Det skulle ha blivit en kommentar, men då det färdiga materialet var längre än sjäva inlägget som kommentaren var ämnad för, fick det bli ett eget inlägg. Håll i er nu, för det här är intressant!

Det europeiska systemet
Om en svensk belånar sitt hem och sedan inte kan betala tillbaka, tar banken säkerheten. Om säkerhetens värde understiger lånet, är låntagaren fortfarande skyldig banken pengar (mellanskillnaden).

Det amerikanska systemet
I USA däremot, räcker det normalt för låntagaren att lämna ifrån sig säkerheten. Det spelar ingen roll om värdet på denna understiger lånet – så fort låntagaren lämnat sin pant till banken, är låntagaren fri från skuld. Detta gör att kreditinstitutionerna ensamma får stå för mellanskillnaderna.

Nackdel med det amerikanska systemet
Nackdelen med det amerikanska systemet är att nationens kreditinstitutioner snabbare får problem, då amerikanarna är nöjda med att ha lämnat sin pant till banken, och låta någon annan stå för mellanskillnaden.

I tider som dessa, när värdena på bostäder (säkerheter) fallit så kraftigt, och låntagare lämnat sina säkerheter i pant till kreditinstitutionerna, har dessa ensamma fått stå för mellanskillnaden. Då mellanskillnaderna utgjort enorma summor, har bankerna som resultat av detta gått omkull.

Fördel med det amerikanska systemet
Om en europeisk låntagare lämnat ifrån sig sin bostad och får veta att värdet på denna är otillräckligt, tvingas europén så långt det är möjligt att på något sätt betala in mellanskillnaden, tillskillnad från den amerikanska låntagaren, som är fri från skuld så fort säkerheten är lämnad till banken.

Så, när stormen är över och solen skiner igen, vem är mest benägen att ta nya lån? Då europén förhoppningsvis har lärt sig någonting av sitt beteende, skulle jag vilja påstå att det är amerikanen. På så sätt kommer den amerikanska ekonomin fortare på fötter, eftersom att folket är villigare att göra nya investeringar – ta nya lån.

/Andrea

Elektronik- och bilindustrin rasar i Japan

Precis som Camilla har understrukit i en kommentar till Andreas inlägg om Japans ekonomiska situation så spelar elektronik- och bilindustrin in väldigt mycket för landet. Eftersom efterfrågan har minskat på bilar och elektronik så drabbas Japans export och därmed hela nationen.

Japan är extremt beroende av just elektronik och bilar och är ett av världens mest ledande länder inom dessa områden. När köpkraften hos USA och Europa minskar (som är några av de viktigaste export-länderna) p.g.a. finanskrisen, minskar naturligtvis vinsterna och därmed tvingas man varsla tusentals anställda vilket gör att konsumtionen minskar ännu mer.

(Kanske lite upprepning av vad Camilla sa, men det är nog så viktigt att ta upp det igen då det är en av de viktigaste sakerna som gör att Japans ekonomi går så dåligt just nu). 

/Louise

Bilindustrin – en indikator

Bilindustrin – en indikator               

För att säkerställa en ekonomisk nedgång/ekonomisk kris passar det sig bra att studera bilindustrin och hur den påverkas. Försäljningen av bilar brukar minska drastiskt i en svår ekonomisk situation och idag är det inte annorlunda. Stora företag såsom Volvo och SAAB möter enorma problem och tvingas varsla tusentals anställda.

Precis som mina blogg-kollegor har uttryckt så minskar konsumtionen och efterfrågan i en lågkonjunktur. Ekonomin når sin topp och ”bubblan spricker”, vi blir helt enkelt mätta och våra förväntningar sjunker.

En industri som drabbas hårt i en ekonomisk nedgång/kris är bilindustrin. Och det kan vi se i dagens finanskris.

GM (General Motors)

GM är ett av världens största företag och världens näst största biltillverkare. Finanskrisen har slagit hårt mot företaget som varit nära konkurs. I oktober 2008 rasade försäljningen med 45 procent, vilket gav den sämsta försäljningen sedan andra världskriget. Med extremt stora skulder och varslingar av personal vände man sig till den amerikanska kongressen för hjälp. Ett statligt lån på 10-12 miljarder dollar var det man ville ha, annars kunde det innebära botten. Tillslut fick man 13,4 miljarder dollar tillsammans med biljätten Chrysler, i slutet av Bush-mandatet och Obama har tillsatt en ”bilgrupp” som ska arbeta för omstrukturering i USA:s bilindustri.

Affärsvärlden skriver att en GM-konkurs kan utlösa en ekonomisk depression. Eftersom deras marknad sträcker sig över hela världens skulle andra företag drabbas hårt också, alla är ju beroende av varandra.

Volvo och SAAB

GM-ägda SAAB och svenska Volvo har även de drabbats hårt av finanskrisen. På de svenska nyheterna kan vi nästan dagligen få rapporter om hur varslingar drabbar många svenskar. Att de drabbas så hårt de också är för att bilindustrin har länkar över hela världen, alla är beroende av alla.

Som sagt, bilindustrin är den industri man tydligt kan se att det händer saker i när ekonomin svajar. För visst är väl inte en sprillans ny bil något man köper när plånboken börjar bli tom? Allt hänger ihop med konsumentens efterfrågan och konsumentens konsumtion. Detta påverkar hela världen eftersom bilindustrin är så viktig i många länder och även företagen och deras anställda.

/Louise