Emelies lösningar till finanskrisen i Japan

God dag! Japans befinner sig idag återigen i en finanskris och måste snabbt försöka att ta sig ur denna. Jag noterat några punkter som jag tycker är värde att se närmare på för att hjälpa landet att ta sig ur krisen.

1)      För det första så ligger stor del av problemet i bristen på konsumtion bland de japanska medborgarna. Louise Génetey skriver i sitt inlägg ”Japanen måste börja konsumera” om varför japanerna har valt att spara pengarna istället för att konsumera. Hon förklarar även i samma inlägg att, om man förhåller sig till BNP-ekvationen så ser man tydligt konsumtionen måste öka. Hon skriver ” För i enlighet med BNP-ekvationen (BNP = C + G + I + (Ex – IM)) så innebär en ökning av den privata konsumtionen (C) en ökning av BNP.”
För att få den privata konsumtionen föreslår jag att ni inspirerar folket att köpa. Jag tror att det gäller för er att hjälpa företag finansiellt, och framförallt företag som har nya, attraktiva och speciella varor som kan skapa en köplust.

 2)      Ett annat sätt att få den privata konsumtionen att öka kan vara att få folket att känna sig trygga. Eftersom ekonomin i Japan under de senaste åren har varit mycket osäker och växlat från hög- och lågkonjunkturer (läs mer om Japans ekonomiska historia i mitt inlägg ”Japans ekonomi de senaste 50 åren”), så känner sig folket osäkra. Japanerna vet att ekonomin inte är säker och vill vara förberedda inför kommande kriser. Nu i och med att livstidsanställningarna, vilket är förklarat i Andrea Stuarts inlägg ” Del 2: Livstidsanställningarna”, tas bort tror jag att det är ännu viktigare att få folket att känna sig trygga då det kan börja konsumera. Jag föreslår att ni ska införa ett bättre socialt skyddsnät då Japanerna inte behöver oroa sig så mycket inför framtiden.

 3)      Ett annat problem som jag finner är den minskade exporten. Även här kan vi utgå från BNP-ekvationen (BNP = C + G + I + (Ex – IM)) och se att för att BNP ska öka måste exporten öka (Ex).  Precis som Louise Génetey skriver i sitt inlägg ”Elektronik- och bilindustrin minskar i Japan” så drabbas Japans export av den minskande efterfrågan på just dessa varor. Även här finner jag att lösningen ligger i statliga investeringar i dessa företag. Det gäller att få varorna attraktiva igen och locka kunder. Ekonomin går alltid i en cykel som efter lågkonjunktur kommer alltid högkonjunktur. När den nuvarande lågkonjunkturen drar som sitt slut är det viktigt för Japan att snabbt komma igång på den globala marknaden. Japans varor måste vara nya och attraktiva då en stor ökning av export känns mycket trovärdigt.

 4)      En annan lösning till att öka exporten ligger i att få igång ”carry traden” igen. Detta skriver Camilla Odenberg om i sitt inlägg ”1: Få igång carry traden igen!”. Vad carry trade finns förklarat i mitt inlägg ”Vad är ”carry trade”?”. Precis som Camilla skriver kommer carry traden att hjälpa Japan ut ur finanskrisen. När carry traden var som stört blommande Japans ekonomi och exporten var större än någonsin. För att Carry Trade ska fungera krävs det att Japans valutavärde är lågt och detta kan vara svårt att uppnå att uppnå i dagen lägen, men jag ser detta om en långsiktig lösning.

 5)      Camilla Odenberg skriver i sitt inlägg ”2: Underskott i bytesbalansen” om en lösning som jag tycker verkar bra. Det hon skriver är att japaner kan köpa en vara från USA och betala i dollar. Japanen måste få tag i dollar och byter då ut en av sina egendomar mot dollar. Amerikanen som nu har bytt till sig en egendom vill heller ha pengar och säljer därför egendomen. Han får betalt i yen och växlar till dollar. Om detta sker i stor skala kan det lida till att det blir ett högt säljtryck på yenen. Vilket kommer leda till att penningvärdet sjunker. Att denna sjunker kommer att leda till att ”Carry traden” kommer igång, och lika så exporten och konsumtionen.

Jag har nu nämnt det fem punkerna som jag tycker är viktigast. Jag tror att Japan, genom att åtgärda det som jag förslår, kommer att ta sig ur finanskrisen. 

Slutligen vill jag säga att informationen och bakgrunden till det jag påstår kommer i från just denna blogg. Jag litar på mina bloggkamraters påståenden eftersom vi har arbetat med detta ämne under en lång tid och även haft lärarledda genomgånger i ämnet. Mina bloggkamrater har även tydligt uppgett sina källor och även förhållt sig kristiskt till de.

Emelie Wenthzel

(3: Ränta och växelkurs)

Det här inlägget handlar om vad man skulle kunna göra, men som av en eller annan anledning inte fungerar i Japan.

Om Japan haft en högre ränta hade de kunnat sänka den

En vanlig lösning för att sänka värdet på sitt lands valuta är att ta till en klassisk, penningpolitisk metod: centralbanken sänker räntan. En sänkt ränta ger sänkt värde på valutan eftersom ränta är priset på pengar.

Tyvärr kan vi stryka det alternativet på en gång eftersom Japan inte kan sänka sin ränta mycket mer utan att den blir negativ.

Om Japan hade haft fast växelkurs hade de kunnat devalvera

… så hade de kunnat devalverar, det vill säga skriva ner sin valutas värde. Men devalvering fungerar bara när man har fast växelkurs och Japan har rörlig växelkurs.

Fast växelkurs innebär att man knyter sin valuta till en annan (eller flera andra i en så kallad valutakorg), det vill säga centralbanken talar om precis vad en yen ska vara värd i förhållande till till exempel dollarn. När man devalverar bestämmer centralbanken ett lägre värde på valutan. En rörlig växelkurs innebär att kursen styrs av marknaden och alltså hela tiden förändras i förhållande till andra valutor.

/Camilla

Heeej!

Okej sorry att jag har varit inaktiv på sista tiden men jag varit tvungen att fokusera på att inte få ig i naturkunskap! Men nu är jag här iallafall!

Så lösningar…..!

Jag har egentligen inte så mycket att säga förutom att jag håller med er i de lösningar som ni har föreslagit.

Precis som Louise skrev i sitt inlägg ”Japanen måste börja konsumera” så måste det japanska folket att börja konsumera och sluta spara. Jag tror att detta kommer att vara extra svår för japanerna eftersom de är så vana vid att spara. Om man jämför med till exempel amerikanarna som är så bra på att konsumera så ha de det mycket lättare att gå in i en affär och köpa saker utan att få dåligt samvete. Amerikanerna borde kanske tidigare ha lärt sig att spara av japanerna och japanerna borde ha lärt sig att konsumera av amerikanerna.
Anyways…. Japanerna måste alltså börja konsumera för att få igång cykeln igen så att Japans BNP kan öka.

Sedan tror jag även, vilket Camilla skriver om i en kommentar till Andreas inlägg ”Var i det japanska systemet ska åtgärderna sättas in?”, att den japanska politiken måste förbättras. Jag skrev i mitt inlägg ”Sammanfattning – politiska konsekvenser” om hur politiken har påverkat finanskrisen i Japan. I inlägget skrev jag bland annat att jag tror att Japans ekonomi och politik går hand i hand. Jag tycker att det verkar som att politikerna i Japan inte klarar av pressen när det går dåligt och då inte kan föra landet ur krisen. De japanska politikerna måste ta sig själv i kragen och ta sina arbeten seriöst. De måste få folket att tro på sina ledare. Precis som Obama har fått det amerikanska folket att göra. Jag tror att bristen på förtroende till ledarna leder till att befolkningen inte vill konsumera. Folket är rädda för finanskriser tror inte att politikerna kommer att se till så att landet tar sig ur krisen, därför sparar de heller.

 

Förlåt för att detta inlägg är jätterörigt men jag är lite splittrad just nu!

Emelie Wenthzel

Var i det japanska systemet ska åtgärderna sättas in?

Jag tänkte nu komma med ett förslag till lösning på den ekonomiska krisen i Japan utifrån BNP-ekvationen; BNP = C + G + I + (Ex – IM). Utifrån denna kan man titta på var lösningsåtgärder behövs.

Statlig konsumtion?

Med hjälp av G (statlig konsumtion) har den japanska regeringen redan försökt att göra något åt situationen med hjälp av en keynesiansk lösning: tre stora stimulanspaket, vilket jag skrivit om i mitt inlägg ”Japans ekonomiska situation”. Detta åtgärdsförsök ledde dock inte till några större positiva förändringar.

Investeringar?

I (investeringar i realkapital) känns inte heller som en rimlig lösning – om det inte finns någon som konsumerar varor och tjänster, varför lägga ner pengar på att förbättra möjligheterna att producera dessa?

Konsumtion!

Min slutsats blir att C (konsumtion) är det område där förslag på lösningar behövs. För att öka konsumtionen, krävs att japanerna minskar sitt sparande, då inkomstutvecklingen i de japanska hushållens sjunker, vilket jag tittat på i mitt inlägg ”Konsekvenser utifrån BNP-ekvationen”.

Sparandet är problemet

Problemet är alltså ”översparandet” bland de äldre (60 % av sparandet innehas av japaner över 60 år) vilket resulterar i att japanen inte ökar sin konsumtion. En lösning till detta problem fann jag för någon vecka sedan i en artikel i tidskriften ”The Economist” .

Enligt journalisten är en av förklaringarna till det höga sparandet bland de äldre att finansiella gåvor beskattas lika högt som en inkomst. Alltså, om de äldre önskar ge pengar till sina yngre släktingar, hindras de av höga skatter. De känner antagligen att det är lika bra att spara pengarna istället för att ge dem till den yngre generationen (vilken sannolikt har större intresse av att konsumera).

Så, vad bör göras för att minska de äldres sparande?

För att åtgärda detta, föreslår journalisten att beskattningen av gåvor bör reduceras och andra förändringar i skattesystemet som missgynnar sparande bör göras. Han skriver även att reformer av pensionssystemet samt vården är lämpligt. Se även min kommentar.

/Andrea

Sänkt ränta

Precis som många andra banker världen över har Japans centralbank sänkt sin styrränta för att lätta på ekonomin och få igång konsumtionen.

I oktober 2008 sänkte Japans centralbank styrräntan för första gången på hela sju år. Då var det för att ”lugna finansmarknaderna och motverka lågkonjunktur”.

I december 2008 sänkte man styrräntan till hela 0,1 procent, då för att ” få liv i den plågade ekonomin”.

Japan följer alltså den våg av räntesänkningar världen över för att de är så illa tvungna, för att få igång ekonomin. En sänkt ränta gör bl.a. så att företag och hushåll börjar låna mer pengar och därmed ökar konsumtionen igen – detta gynnar den situation vi befinner oss i nu och ekonomisk tillväxt blir i teorin möjlig igen. Utan konsumtion kan vi aldrig ta oss ur den här krisen. Penningpolitiken är ett steg i rätt riktning.

/Louise