Som sagt; en ökning av exporten skadar inte!

Ett av Japans stora problem just nu är den minskande exporten – det håller jag helt med Louise om. Den har halverats sedan slutet av 2008, vilket har gjort att Japans bytesbalans nu är negativ. Negativ bytesbalans betyder större import än export vilket ger en minskning av BNP eftersom BNP = C + G + I + (Ex – IM)

Orsaker till exportminskningen

Till exportminskningen finns det flera orsaker. En av dem är de stigande råvarupriserna som pressade upp priserna redan före krisen. En annan är yenens stigande värde. Yenens värde har ökat kraftigt mot både dollarn och euron det senaste halvåret.

Lösningen

Så, en lösning för att få igång exporten är att minska värdet på valutan. Och nu till det verkliga problemet: hur gör man det?

Den frågan ska jag försöka svara på nu. För att inte få ett alldeles för långt inlägg delar jag upp det och kör en miniserie à la Andrea

/Camilla

Ökad export är ett måste

Japan är beroende av sin export, den utgör en stor del av landets BNP. Enligt swedenabroad.com var Japans exportandel 15 % av BNP år 2006. För att kunna komma ur krisen måste Japans export öka, punkt slut.

 Enda sättet för exporten att öka är om efterfrågan, d.v.s. köpkraften, hos Japans exportländer ökar igen. Eftersom vi lever i en global ekonomi påverkas alla av alla. USA är en stor del i världsekonomin, så mycket hänger på att deras ekonomi ska komma på fötter för att resten av världen ska kunna göra det.

Eftersom USA är ett av de största exportländerna för Japan blir de nödvändiga konsumenter i krisen för att Japans ekonomi ska kunna komma igång igen.
Ett alternativ är kanske att sänka priset på de japanska exportvarorna så att fler länder känner vilja att köpa dem?

Med en ny president i USA, Barack Obama, kommer vi förhoppningsvis se en förändrad ekonomi i USA och därmed gå en ljus framtid till mötes, Japan likaså.

Har ni några förslag på hur man kan öka exporten bland Japans exportländer?

/Louise

Var i det japanska systemet ska åtgärderna sättas in?

Jag tänkte nu komma med ett förslag till lösning på den ekonomiska krisen i Japan utifrån BNP-ekvationen; BNP = C + G + I + (Ex – IM). Utifrån denna kan man titta på var lösningsåtgärder behövs.

Statlig konsumtion?

Med hjälp av G (statlig konsumtion) har den japanska regeringen redan försökt att göra något åt situationen med hjälp av en keynesiansk lösning: tre stora stimulanspaket, vilket jag skrivit om i mitt inlägg ”Japans ekonomiska situation”. Detta åtgärdsförsök ledde dock inte till några större positiva förändringar.

Investeringar?

I (investeringar i realkapital) känns inte heller som en rimlig lösning – om det inte finns någon som konsumerar varor och tjänster, varför lägga ner pengar på att förbättra möjligheterna att producera dessa?

Konsumtion!

Min slutsats blir att C (konsumtion) är det område där förslag på lösningar behövs. För att öka konsumtionen, krävs att japanerna minskar sitt sparande, då inkomstutvecklingen i de japanska hushållens sjunker, vilket jag tittat på i mitt inlägg ”Konsekvenser utifrån BNP-ekvationen”.

Sparandet är problemet

Problemet är alltså ”översparandet” bland de äldre (60 % av sparandet innehas av japaner över 60 år) vilket resulterar i att japanen inte ökar sin konsumtion. En lösning till detta problem fann jag för någon vecka sedan i en artikel i tidskriften ”The Economist” .

Enligt journalisten är en av förklaringarna till det höga sparandet bland de äldre att finansiella gåvor beskattas lika högt som en inkomst. Alltså, om de äldre önskar ge pengar till sina yngre släktingar, hindras de av höga skatter. De känner antagligen att det är lika bra att spara pengarna istället för att ge dem till den yngre generationen (vilken sannolikt har större intresse av att konsumera).

Så, vad bör göras för att minska de äldres sparande?

För att åtgärda detta, föreslår journalisten att beskattningen av gåvor bör reduceras och andra förändringar i skattesystemet som missgynnar sparande bör göras. Han skriver även att reformer av pensionssystemet samt vården är lämpligt. Se även min kommentar.

/Andrea

Konsekvenser utifrån BNP-ekvationen

Sett utifrån BNP-ekvationen (BNP = C + G + I + (Ex – IM)), kan vi konstatera följande:

 

-          C (hushållens konsumtion): då de japanska hushållen sparar en stor del av sin inkomst och saknar vilja att låna pengar, växer konsumtionen endast i takt med inkomstutvecklingen, vilken hittills har varit väldigt svag.
Enligt Paul Krugman har löneutvecklingen i den japanska privata sektorn under åren 1997 – 2003 fallit med i genomsnitt 1 % per år. Med andra ord riskerar de japanska hushållens benägenhet att konsumera att minska.

-          G (offentliga sektorns konsumtion): en stor statsskuld i kombination med en oförändrad BNP resulterar i att inte heller den offentliga sektorn har möjlighet att öka sin konsumtion.

-          I (företags och offentliga sektorns investeringar): då efterfrågan på japanska varor är låg både utomlands (delvis på grund av dyr yen) och inhemskt, är investeringsviljan svag hos företagen.
Den offentliga sektorns svaga investeringsförmåga orsakas av samma faktorer som de som försvagar konsumtionen.

-          Ex-IM (exporten minus importen): liten efterfrågan på japanska varor då yenen är dyr. En dyr yen resulterar i att det blir billigare att importera varor.
Enligt en artikel på Wikipedia, är Japan dessutom starkt beroende av sin import för att tillfredsställa behovet på olja och naturgas. Dessutom producerar Japan endast 40 % av sina livsmedel. Resten importeras.

 

Slutsats: dagens ekonomiska situation i Japan kan inte fortskrida om BNP ska växa. Men tro mig, hoppet är inte ute! Jag återkommer med mina genomtänkta åtgärdsförslag i nästa fas…

 

/Andrea

Del 4: varför sparar japanen?

För att sammanfatta, orsakas japanernas höga sparkvot (med låg konsumtion som en konsekvens) av oron de känner inför framtiden.

De sparar för att kunna förbereda sig inför risken av ytterligare ekonomiska kristider.

De sparar för att de är rädda för att inte kunna behålla sina jobb om livstidsanställningssystemet avskaffas.

De sparar för att kunna klara sig i framtiden då det finns en risk att de yngre generationerna inte kommer att ha råd att försörja dem.

 Dessa orsaker till sparande i kombination med ett dysfunktionellt politiskt system som japanerna inte känner någon tilltro till, samt existensen av världens största statsskuld, som bara förväntas växa. Dessa problem måste utan tvekan lösas om Japan en gång för alla ska lyckas vända den negativa spiral som landets ekonomi för närvarande befinner sig i.

 /Andrea

Del 3: sjunkande nativitet

Sjunkande födelsetal
Den sista anledningen jag tänker ta upp, som antagligen är den allvarligaste, är den sjunkande nativiteten, som i kombination med en oförändrad mortalitet ger upphov till negativ demografi.

Enligt statistik från november 2008, utgörs den japanska populationen av följande andelar:

-     0 – 14- år: 13,5 %

-     15 – 64 år: 64,1 %

-      65 år och äldre: 22,4 %

Statistik över mortalitet och nativitet
Redan här ser man att andelen ”65-åringar och äldre” är större än andelen 0-14-åringar. På CIA:s rankinglista över nativitet i olika länder, ligger Japan på plats 224 med 7,24 födda barn per 1000 människor. De innehar med andra ord placeringen som det land med världens näst sämsta nativitet. Endast Hong Kong är sämre.

CIA har även en rankinglista över mortalitet. Där ligger Japan på en 72:a plats utav 224, med 9,54 döda per 1000 invånare. 
Man säger att Japan befinner sig i det fjärde steget i den demografiska transitionen – det dör fler än vad det föds.

Problematisk framtid
Den yngre generationen av japaner står inför ett allvarligt problem: att finansiera den äldre, pensionerande generationen av 40- och 50-talister. I artikeln ”Japan – åter en ekonomi i världsklass” står det att den japanska arbetskraften kommer att falla med 10 miljoner japaner fram till år 2030, vilket kommer att innebära allvarliga problem, då det redan nu är svårt att nyrekrytera.

Detta i kombination med fallande födelsetal och med en statsskuld som utgör 180 % av BNP, utgör ytterligare en anledning för japanerna att spara: det finns ingen garanti för att de kommande, krympande generationerna kommer ha råd att försörja den åldrande generationen.

 /Andrea

Den japanska arbetsmarknaden bidrar till låg konsumtion

En av anledningarna till den svaga konsumtion som råder i Japan (som vi har diskuterat) är dels japanernas ovilja att konsumera och istället spara p.g.a. rädsla inför framiden, men det är även deras oförmögenhet att konsumera.

Som det ser ut idag i Japan som så sjunker befolkningen, vilket gör det ännu viktigare för samhället att befolkningen konsumerar mer per person för att hjulen ska snurra och BNP-tillväxten ska bli god. Detta har inte skett i Japan, snarare det omvända, vilket gjort att BNP sjunkit, som Andrea så fint skrivit i ett inlägg för ett tag sedan.

En annan anledning till japanernas ovilja att konsumera är deras oförmogenhet att göra det. De har helt enkelt inte råd att konsumera så mycket som de borde för en god BNP-tillväxt i landet. Detta beror på att många japaner bara jobbar deltid. En tredjedel av sysselsättningen i Japan består av deltidsarbetare med relativt låga löner enligt Virginia Palms artikel på http://www.aktiespararna.se/start. Detta hämmar den privata konsumtionen som är jätteviktig i en fungerande ekonomi och ett fungerande ekonomiskt kretslopp. Konsumtion är a och o.

Japans arbetsmarknad som den ser ut idag kan vara en av de inhemska bidragande orsakerna till den dåliga ekonomin vi ser i landet idag.

/Louise

Finanskrisen når till Japan

När bubblan i USA sprack påverkade det som sagt många länder. Japan var dock inte ett av de första som drabbades. I början så verkade inte Japans ekonomi vara särskilt berörd av det som pågick i USA och japanska tidningar skröt om hur bra Japan var på att stå emot finanskrisen. Men precis som alla andra drabbades även Japan.

Till en början gick Japans export gick bra eftersom det var billigt för andra länder att köpa japanska varor. Som vi har konstaterat tidigare så har Japan återhämtat sig bra från 90-talsskrisen.

Under ett tag var det många banker, fonder, regeringar etc. som utnyttjade de låga räntorna genom att låna miljontals yen och växla in till andra valutor. På detta sätt tjänade de alltså pengar. Det sägs att det år 2007 fanns över en halv trillion dollar som var ”tjänade” på detta sätt. Det positiva med detta var att penningvärdet på yen sjönk vilket var till en förmån för den japanska exporten. Detta kunde förstås inte pågå i all evighet då alla miljarder som var lånade var tvungna att betalas tillbaka i yen. Det var en tickande bomb som sprack förra året och yenen ökade i värde. I juni 2008 kostade 198 yen en euro, två månader senare kunde man för en euro endast köpa 120 yen. När bolånekrisen kom slutade bankerna, fonderna och regeringarna att låna pengar från Japan och betalade istället tillbaka i yen. Detta ledde till att yenen steg i värde vilket gjorde att japanska produkter inte var lika eftertraktade på världsmarknaden eftersom de nu hade stigit i pris. Detta har, i samband med den allmänna minskade konsumtionen, lett till att japans export minskat.   

Det ena ledde till det andra och Japans BNP sjönk drastiskt. Den japanska ekonomin står idag i recession och förra årets inflation leder nu till deflation.  

Snart kommer ett inlägg om japanernas syn på det hela!

Emelie Wenthzel