Brev till finansminstern: 5 lösningar på den ekonomiska krisen i Japan

Herr finansminister,

Med anledning av den pågående recessionen i Japan skriver jag nu detta brev för att föreslå fem förslag för att Japan skall kunna ta sig ur denna kris.

Efter att ha tittat på BNP-ekvationen (BNP = C + G + I + (Ex – IM)), har jag kommit fram till att det som framförallt brister i ekvationen är konsumtionen. Den dåliga konsumtionen orsakas av det utbredda sparandet. Utifrån detta tänker jag föreslå mina första två lösningar.

Sparandet förekommer främst bland Japans äldre befolkning (”60 % av sparandet innehas av japaner över 60 år” skriver jag i mitt inlägg ”Var i det japanska systemet ska åtgärderna sättas in?”). Men som man brukar säga; man kan inte lära en gammal hund sitta. Att motivera de äldre att spendera sina pengar tror jag kan bli svårt. Istället kan man motivera dem att ge pengarna till sina yngre släktingar, då den yngre generationen är mer benägen att konsumera.

I mitt inlägg ”Var i det japanska systemet ska åtgärderna sättas in? ” refererar jag till en artikel från ”The Economist”  där journalisten skriver att gåvor i form av pengar beskattas lika högt som en inkomst. På grund av detta är de äldre inte alltför benägna att ge bort pengar – det är ju mer ekonomiskt att fortsätta spara än att skänka bort dem. Därför föreslår jag, i enighet med journalisten på ”The Economist” minskad skatt på ekonomiska gåvor.

För att fortsätta på ämnet ”översparande”, refererar jag till min inläggsserie kring ämnet, i vilken jag tar upp orsakerna till sparandet. En av dem är oron inför risken att de yngre generationerna inte kommer att ha råd att försörja dem, då Japans demografiska tillväxt är negativ, med en mortalitet som är större än nativiteten. Mitt andra förslag blir därför att staten sätter in en finanspolitisk åtgärd genom att tillämpa det svenska systemet med barnbidrag för att uppmuntra frambringandet av barn ”made in Japan”.

Mina tre sista åtgärdsförslag har med den minskande exporten, den ökande arbetslösheten och med det japanska politiska systemet att göra.

En annan faktor som oroa japanerna och får dem att spara, är deras oro över avskaffandet av livstidsanställningarna, med resultat att de tvingas gå utan jobb. I en artikel på DI rapporteras om den ökande arbetslösheten i Japan. Utifrån denna, blir mitt tredje åtgärdsförslag att staten sätter in någon form keynesiansk lösning, då fler arbetstillfällen behöver skapas.

”Ökad export är ett måste” heter ett av Louises inlägg. Rubriken på det blir mitt fjärde åtgärdsförslag. Som jag tar upp i min kommentar på det inlägget, kan detta bli svårt att göra, då den sjunkande efterfrågan utomlands dels orsakas av den pågående finanskrisen, men också av att yenen blivit så dyr.

I samma kommentar konstaterar jag att möjligheterna att påverka valutans värde ligger bortom statens makt. För att kunna minska värdet på en valuta krävs fast växelkurs, så att man kan devalvera. Därför har jag inget konkret förslag på hur problemet med den dyra valutan skall åtgärdas, men en valutapolitisk åtgärd bör tas fram.

Under den tid som jag har studerat Japans ekonomiska situation, har jag vid ett flertal tillfällen slagits av hur bristfällig finanspolitiken är, för att inte tala om vilken låg tilltro folket har till sina politiker. Som jag skriver i mitt inlägg ”Del 1: dåliga erfarenheter”, har Japan under de senaste åren varit med om tre allvarliga finansiella kriser som staten mer eller mindre sopat under mattan, istället för att ta tag i dem. Detta har lett till både att folkets tilltro för politikerna minskat, men också till att ett dysfunktionellt ekonomiskt system upprättats. Jag anser att det politikerna bör se över det ekonomiska systemet.

Med hjälp av ovanstående anser jag att den ekonomiska krisen i Japan kan mildras.

/Andrea

Var i det japanska systemet ska åtgärderna sättas in?

Jag tänkte nu komma med ett förslag till lösning på den ekonomiska krisen i Japan utifrån BNP-ekvationen; BNP = C + G + I + (Ex – IM). Utifrån denna kan man titta på var lösningsåtgärder behövs.

Statlig konsumtion?

Med hjälp av G (statlig konsumtion) har den japanska regeringen redan försökt att göra något åt situationen med hjälp av en keynesiansk lösning: tre stora stimulanspaket, vilket jag skrivit om i mitt inlägg ”Japans ekonomiska situation”. Detta åtgärdsförsök ledde dock inte till några större positiva förändringar.

Investeringar?

I (investeringar i realkapital) känns inte heller som en rimlig lösning – om det inte finns någon som konsumerar varor och tjänster, varför lägga ner pengar på att förbättra möjligheterna att producera dessa?

Konsumtion!

Min slutsats blir att C (konsumtion) är det område där förslag på lösningar behövs. För att öka konsumtionen, krävs att japanerna minskar sitt sparande, då inkomstutvecklingen i de japanska hushållens sjunker, vilket jag tittat på i mitt inlägg ”Konsekvenser utifrån BNP-ekvationen”.

Sparandet är problemet

Problemet är alltså ”översparandet” bland de äldre (60 % av sparandet innehas av japaner över 60 år) vilket resulterar i att japanen inte ökar sin konsumtion. En lösning till detta problem fann jag för någon vecka sedan i en artikel i tidskriften ”The Economist” .

Enligt journalisten är en av förklaringarna till det höga sparandet bland de äldre att finansiella gåvor beskattas lika högt som en inkomst. Alltså, om de äldre önskar ge pengar till sina yngre släktingar, hindras de av höga skatter. De känner antagligen att det är lika bra att spara pengarna istället för att ge dem till den yngre generationen (vilken sannolikt har större intresse av att konsumera).

Så, vad bör göras för att minska de äldres sparande?

För att åtgärda detta, föreslår journalisten att beskattningen av gåvor bör reduceras och andra förändringar i skattesystemet som missgynnar sparande bör göras. Han skriver även att reformer av pensionssystemet samt vården är lämpligt. Se även min kommentar.

/Andrea

Del 4: varför sparar japanen?

För att sammanfatta, orsakas japanernas höga sparkvot (med låg konsumtion som en konsekvens) av oron de känner inför framtiden.

De sparar för att kunna förbereda sig inför risken av ytterligare ekonomiska kristider.

De sparar för att de är rädda för att inte kunna behålla sina jobb om livstidsanställningssystemet avskaffas.

De sparar för att kunna klara sig i framtiden då det finns en risk att de yngre generationerna inte kommer att ha råd att försörja dem.

 Dessa orsaker till sparande i kombination med ett dysfunktionellt politiskt system som japanerna inte känner någon tilltro till, samt existensen av världens största statsskuld, som bara förväntas växa. Dessa problem måste utan tvekan lösas om Japan en gång för alla ska lyckas vända den negativa spiral som landets ekonomi för närvarande befinner sig i.

 /Andrea

Del 1: dåliga erfarenheter

Japan är ett land som gått från u- till i-land på 20 år, vilket är en väldigt hastig tillväxt. Japans historia som i-land sträcker sig tillbaka till 1960-/70-talet och är med andra ord inte så lång. En av anledningarna till japanernas sparande, är deras korta men intensiva och stormiga ekonomiska historia, som innehåller tre allvarliga recessioner:

 

1.   Den globala ekonomiska krisen under slutet på 1980-talet, som i Japan orsakades av att en fastighets- och aktiebubbla sprack, vilket ledde till en enorm bankkris.

2.   Mellan 1997 och 1999 led Japan av en recession orsakad av den världsdelsomfattande finanskrisen i Asien. Denna ledde till att statsskulden ökade kraftigt och att börsen föll.

3.   IT-bubblan som sprack runt millenniumskiftet, vilken ledde till att exporten minskade och färre investeringar gjordes.

Med tanke på detta och landets relativt korta tid som i-land, har japanerna antagligen lärt sig att spara sina pengar för att känna sig trygga inför framtiden och möjliga finanskriser.

 

/Andrea

Diagram

Här är ett diagram som jag hittade på en blogg som i stort sätt sammanfattar det som jag skrev i inläggen ”Finanskrisen når Japan”.”

När jag använde den fantastiska verktyet google så hittade jag en mycket hjälpsam blogg. Jag valde att googla på engelska eftersom det säkert finns fler artiklar, sidor, bloggar osv om japan och finanskrisen på engelska än på svenska. Om jag kommer ihåg rätt så använde jag sökord som Japan, financial crisis, economy.  Detta ledde mig till bloggen ”A geek in Japan”. Detta är en blogg som är skriven av en 27årig spanjor som har bott i Tokyo i fem år. Han är väldigt intreserad av Japan, dess befolkning och dess ekonomi, och det är just dessa punker som han skriver om. På denna blogg så kom jag in på ett inlägg som handlade om just finanskrisen i Japan. Här har han publicerat ett diagram som han har gjort själv som jag tycker sammanfattar hur finanskrisen i Japan uppstod. (Jag har förövrigt skrivit detta i mitt inlägg Finanskrisen når Japan). Jag har letat upp författaren till bloggen och frågat honom om jag får publicera hans diagram på bloggen men jag har än inte fått något svar. Så tillsvidare länkar jag till diagramet så att ni kan ta er en titt, om ni skrollar ner på sidan så finner ni diagramet här. (När jag har fått svar från författaren återkommer jag och berättar för er vad han har svarat).

Man kan ju ifråga sätta om detta diagram, och även resten av hans texter, är korrekta. Det kan ju hända att han vinklar det han skriver om för att bara få fram sin åsikt, men efter att ha tagit en närme blick på hans blogg måste jag medge att jag tror att han är mycket bra på det han pratar om. Han anger sina källor korrekt och hänvisar till artiklar skrivna av proffesorer på Harvard osv. Jag tror att denna bloggare är mycket seriös i det han gör och han verkar ha bra koll på Japan och dess ekonomi.  

 Emelie Wenthzel

Bilindustrin – en indikator

Bilindustrin – en indikator               

För att säkerställa en ekonomisk nedgång/ekonomisk kris passar det sig bra att studera bilindustrin och hur den påverkas. Försäljningen av bilar brukar minska drastiskt i en svår ekonomisk situation och idag är det inte annorlunda. Stora företag såsom Volvo och SAAB möter enorma problem och tvingas varsla tusentals anställda.

Precis som mina blogg-kollegor har uttryckt så minskar konsumtionen och efterfrågan i en lågkonjunktur. Ekonomin når sin topp och ”bubblan spricker”, vi blir helt enkelt mätta och våra förväntningar sjunker.

En industri som drabbas hårt i en ekonomisk nedgång/kris är bilindustrin. Och det kan vi se i dagens finanskris.

GM (General Motors)

GM är ett av världens största företag och världens näst största biltillverkare. Finanskrisen har slagit hårt mot företaget som varit nära konkurs. I oktober 2008 rasade försäljningen med 45 procent, vilket gav den sämsta försäljningen sedan andra världskriget. Med extremt stora skulder och varslingar av personal vände man sig till den amerikanska kongressen för hjälp. Ett statligt lån på 10-12 miljarder dollar var det man ville ha, annars kunde det innebära botten. Tillslut fick man 13,4 miljarder dollar tillsammans med biljätten Chrysler, i slutet av Bush-mandatet och Obama har tillsatt en ”bilgrupp” som ska arbeta för omstrukturering i USA:s bilindustri.

Affärsvärlden skriver att en GM-konkurs kan utlösa en ekonomisk depression. Eftersom deras marknad sträcker sig över hela världens skulle andra företag drabbas hårt också, alla är ju beroende av varandra.

Volvo och SAAB

GM-ägda SAAB och svenska Volvo har även de drabbats hårt av finanskrisen. På de svenska nyheterna kan vi nästan dagligen få rapporter om hur varslingar drabbar många svenskar. Att de drabbas så hårt de också är för att bilindustrin har länkar över hela världen, alla är beroende av alla.

Som sagt, bilindustrin är den industri man tydligt kan se att det händer saker i när ekonomin svajar. För visst är väl inte en sprillans ny bil något man köper när plånboken börjar bli tom? Allt hänger ihop med konsumentens efterfrågan och konsumentens konsumtion. Detta påverkar hela världen eftersom bilindustrin är så viktig i många länder och även företagen och deras anställda.

/Louise

Vi börjar så här…

Er första uppgift är att gemensamt söka förklara vad den ekonomiska krisen är. Enkelt uttryck göra en definition av det som kallas den finansiella krisen, den ekonomiska krisen. Beskriv vad den innebär:

•  generellt för världsekonomin
• för ert lands ekonomin i synnerhet

Använd begrepp och ekonomiska modeller, belägg med statistik och källor.

Ge en bakgrund till hur krisen uppstod! Ni arbetar gemensamt genom att

• skriva inlägg
• läsa inlägg
• kommentera inlägg

Tänk på att

• länka aktivt till de källor som du använder,
• göra rättvisa källhänvisningar,
• citera om så behövs.
• inte använda material som andra skapat utan tillstånd
• förhålla dig kritisk till de källor du använder.

Jag vill att ni använder bloggens etiketter och kategorier, som ett sätt att visa att ni är medvetna i ert arbetssätt, koppla till det innehåll som era inlägg faktiskt har.

Lycka till!/K