Brev till finansminstern: 5 lösningar på den ekonomiska krisen i Japan

Herr finansminister,

Med anledning av den pågående recessionen i Japan skriver jag nu detta brev för att föreslå fem förslag för att Japan skall kunna ta sig ur denna kris.

Efter att ha tittat på BNP-ekvationen (BNP = C + G + I + (Ex – IM)), har jag kommit fram till att det som framförallt brister i ekvationen är konsumtionen. Den dåliga konsumtionen orsakas av det utbredda sparandet. Utifrån detta tänker jag föreslå mina första två lösningar.

Sparandet förekommer främst bland Japans äldre befolkning (”60 % av sparandet innehas av japaner över 60 år” skriver jag i mitt inlägg ”Var i det japanska systemet ska åtgärderna sättas in?”). Men som man brukar säga; man kan inte lära en gammal hund sitta. Att motivera de äldre att spendera sina pengar tror jag kan bli svårt. Istället kan man motivera dem att ge pengarna till sina yngre släktingar, då den yngre generationen är mer benägen att konsumera.

I mitt inlägg ”Var i det japanska systemet ska åtgärderna sättas in? ” refererar jag till en artikel från ”The Economist”  där journalisten skriver att gåvor i form av pengar beskattas lika högt som en inkomst. På grund av detta är de äldre inte alltför benägna att ge bort pengar – det är ju mer ekonomiskt att fortsätta spara än att skänka bort dem. Därför föreslår jag, i enighet med journalisten på ”The Economist” minskad skatt på ekonomiska gåvor.

För att fortsätta på ämnet ”översparande”, refererar jag till min inläggsserie kring ämnet, i vilken jag tar upp orsakerna till sparandet. En av dem är oron inför risken att de yngre generationerna inte kommer att ha råd att försörja dem, då Japans demografiska tillväxt är negativ, med en mortalitet som är större än nativiteten. Mitt andra förslag blir därför att staten sätter in en finanspolitisk åtgärd genom att tillämpa det svenska systemet med barnbidrag för att uppmuntra frambringandet av barn ”made in Japan”.

Mina tre sista åtgärdsförslag har med den minskande exporten, den ökande arbetslösheten och med det japanska politiska systemet att göra.

En annan faktor som oroa japanerna och får dem att spara, är deras oro över avskaffandet av livstidsanställningarna, med resultat att de tvingas gå utan jobb. I en artikel på DI rapporteras om den ökande arbetslösheten i Japan. Utifrån denna, blir mitt tredje åtgärdsförslag att staten sätter in någon form keynesiansk lösning, då fler arbetstillfällen behöver skapas.

”Ökad export är ett måste” heter ett av Louises inlägg. Rubriken på det blir mitt fjärde åtgärdsförslag. Som jag tar upp i min kommentar på det inlägget, kan detta bli svårt att göra, då den sjunkande efterfrågan utomlands dels orsakas av den pågående finanskrisen, men också av att yenen blivit så dyr.

I samma kommentar konstaterar jag att möjligheterna att påverka valutans värde ligger bortom statens makt. För att kunna minska värdet på en valuta krävs fast växelkurs, så att man kan devalvera. Därför har jag inget konkret förslag på hur problemet med den dyra valutan skall åtgärdas, men en valutapolitisk åtgärd bör tas fram.

Under den tid som jag har studerat Japans ekonomiska situation, har jag vid ett flertal tillfällen slagits av hur bristfällig finanspolitiken är, för att inte tala om vilken låg tilltro folket har till sina politiker. Som jag skriver i mitt inlägg ”Del 1: dåliga erfarenheter”, har Japan under de senaste åren varit med om tre allvarliga finansiella kriser som staten mer eller mindre sopat under mattan, istället för att ta tag i dem. Detta har lett till både att folkets tilltro för politikerna minskat, men också till att ett dysfunktionellt ekonomiskt system upprättats. Jag anser att det politikerna bör se över det ekonomiska systemet.

Med hjälp av ovanstående anser jag att den ekonomiska krisen i Japan kan mildras.

/Andrea

Emelies lösningar till finanskrisen i Japan

God dag! Japans befinner sig idag återigen i en finanskris och måste snabbt försöka att ta sig ur denna. Jag noterat några punkter som jag tycker är värde att se närmare på för att hjälpa landet att ta sig ur krisen.

1)      För det första så ligger stor del av problemet i bristen på konsumtion bland de japanska medborgarna. Louise Génetey skriver i sitt inlägg ”Japanen måste börja konsumera” om varför japanerna har valt att spara pengarna istället för att konsumera. Hon förklarar även i samma inlägg att, om man förhåller sig till BNP-ekvationen så ser man tydligt konsumtionen måste öka. Hon skriver ” För i enlighet med BNP-ekvationen (BNP = C + G + I + (Ex – IM)) så innebär en ökning av den privata konsumtionen (C) en ökning av BNP.”
För att få den privata konsumtionen föreslår jag att ni inspirerar folket att köpa. Jag tror att det gäller för er att hjälpa företag finansiellt, och framförallt företag som har nya, attraktiva och speciella varor som kan skapa en köplust.

 2)      Ett annat sätt att få den privata konsumtionen att öka kan vara att få folket att känna sig trygga. Eftersom ekonomin i Japan under de senaste åren har varit mycket osäker och växlat från hög- och lågkonjunkturer (läs mer om Japans ekonomiska historia i mitt inlägg ”Japans ekonomi de senaste 50 åren”), så känner sig folket osäkra. Japanerna vet att ekonomin inte är säker och vill vara förberedda inför kommande kriser. Nu i och med att livstidsanställningarna, vilket är förklarat i Andrea Stuarts inlägg ” Del 2: Livstidsanställningarna”, tas bort tror jag att det är ännu viktigare att få folket att känna sig trygga då det kan börja konsumera. Jag föreslår att ni ska införa ett bättre socialt skyddsnät då Japanerna inte behöver oroa sig så mycket inför framtiden.

 3)      Ett annat problem som jag finner är den minskade exporten. Även här kan vi utgå från BNP-ekvationen (BNP = C + G + I + (Ex – IM)) och se att för att BNP ska öka måste exporten öka (Ex).  Precis som Louise Génetey skriver i sitt inlägg ”Elektronik- och bilindustrin minskar i Japan” så drabbas Japans export av den minskande efterfrågan på just dessa varor. Även här finner jag att lösningen ligger i statliga investeringar i dessa företag. Det gäller att få varorna attraktiva igen och locka kunder. Ekonomin går alltid i en cykel som efter lågkonjunktur kommer alltid högkonjunktur. När den nuvarande lågkonjunkturen drar som sitt slut är det viktigt för Japan att snabbt komma igång på den globala marknaden. Japans varor måste vara nya och attraktiva då en stor ökning av export känns mycket trovärdigt.

 4)      En annan lösning till att öka exporten ligger i att få igång ”carry traden” igen. Detta skriver Camilla Odenberg om i sitt inlägg ”1: Få igång carry traden igen!”. Vad carry trade finns förklarat i mitt inlägg ”Vad är ”carry trade”?”. Precis som Camilla skriver kommer carry traden att hjälpa Japan ut ur finanskrisen. När carry traden var som stört blommande Japans ekonomi och exporten var större än någonsin. För att Carry Trade ska fungera krävs det att Japans valutavärde är lågt och detta kan vara svårt att uppnå att uppnå i dagen lägen, men jag ser detta om en långsiktig lösning.

 5)      Camilla Odenberg skriver i sitt inlägg ”2: Underskott i bytesbalansen” om en lösning som jag tycker verkar bra. Det hon skriver är att japaner kan köpa en vara från USA och betala i dollar. Japanen måste få tag i dollar och byter då ut en av sina egendomar mot dollar. Amerikanen som nu har bytt till sig en egendom vill heller ha pengar och säljer därför egendomen. Han får betalt i yen och växlar till dollar. Om detta sker i stor skala kan det lida till att det blir ett högt säljtryck på yenen. Vilket kommer leda till att penningvärdet sjunker. Att denna sjunker kommer att leda till att ”Carry traden” kommer igång, och lika så exporten och konsumtionen.

Jag har nu nämnt det fem punkerna som jag tycker är viktigast. Jag tror att Japan, genom att åtgärda det som jag förslår, kommer att ta sig ur finanskrisen. 

Slutligen vill jag säga att informationen och bakgrunden till det jag påstår kommer i från just denna blogg. Jag litar på mina bloggkamraters påståenden eftersom vi har arbetat med detta ämne under en lång tid och även haft lärarledda genomgånger i ämnet. Mina bloggkamrater har även tydligt uppgett sina källor och även förhållt sig kristiskt till de.

Emelie Wenthzel

Heeej!

Okej sorry att jag har varit inaktiv på sista tiden men jag varit tvungen att fokusera på att inte få ig i naturkunskap! Men nu är jag här iallafall!

Så lösningar…..!

Jag har egentligen inte så mycket att säga förutom att jag håller med er i de lösningar som ni har föreslagit.

Precis som Louise skrev i sitt inlägg ”Japanen måste börja konsumera” så måste det japanska folket att börja konsumera och sluta spara. Jag tror att detta kommer att vara extra svår för japanerna eftersom de är så vana vid att spara. Om man jämför med till exempel amerikanarna som är så bra på att konsumera så ha de det mycket lättare att gå in i en affär och köpa saker utan att få dåligt samvete. Amerikanerna borde kanske tidigare ha lärt sig att spara av japanerna och japanerna borde ha lärt sig att konsumera av amerikanerna.
Anyways…. Japanerna måste alltså börja konsumera för att få igång cykeln igen så att Japans BNP kan öka.

Sedan tror jag även, vilket Camilla skriver om i en kommentar till Andreas inlägg ”Var i det japanska systemet ska åtgärderna sättas in?”, att den japanska politiken måste förbättras. Jag skrev i mitt inlägg ”Sammanfattning – politiska konsekvenser” om hur politiken har påverkat finanskrisen i Japan. I inlägget skrev jag bland annat att jag tror att Japans ekonomi och politik går hand i hand. Jag tycker att det verkar som att politikerna i Japan inte klarar av pressen när det går dåligt och då inte kan föra landet ur krisen. De japanska politikerna måste ta sig själv i kragen och ta sina arbeten seriöst. De måste få folket att tro på sina ledare. Precis som Obama har fått det amerikanska folket att göra. Jag tror att bristen på förtroende till ledarna leder till att befolkningen inte vill konsumera. Folket är rädda för finanskriser tror inte att politikerna kommer att se till så att landet tar sig ur krisen, därför sparar de heller.

 

Förlåt för att detta inlägg är jätterörigt men jag är lite splittrad just nu!

Emelie Wenthzel

Sammanfattning – ekonomiska konsekvenser

Här kommer min andra sammanfattning, denna handlar om de ekonomiska konsekvenserna!

För det första är ju en självklar konsekvens av finanskrisen att Japan, och övriga världen, nu befinner sig i en lågkonjunktur, vilket Louise konkret utrycker i ett av sina inlägg. Sedan finns det lite olika orsaker som har lett till olika ekonomiska konsekvenser.

Minskad export = Minskad BNP
Bolånekrisen har bidragit till stora konsekvenser för den japanska ekonomin. Att en lågkonjunktur var på väg och att många av världens ekonomier inte hade det bra var inte en stor nyhet, men det var just bolånekrisen som nådde USA i slutet av förra året som satte igång den aktuella krisen. Många amerikanare blev av med sina bostäder och arbetslösheten ökade samtidigt som konsumtionen minskade. Den amerikanska staten var nu tvungen att försöka få ordning på sin egen ekonomi och på grund av detta minskade dess import av japanska varor. Även andra länder, framförallt i Europa, minskade importen av japanska varor eftersom deras egna ekonomier var i fara. Vad betydde detta för Japans ekonomi? Jo självklart sjönk deras export (med 27 % år 2008) och därefter dess BNP som sista kvartalet år 2008 sjönk med 12% och ledde till den ökade statsskulden som år 2008 låg på 180 % av landets BNP.

Bilindustrin
För att säkerhetsställa att en finanskris verkligen pågår kan man titta olika industrier och se hur de har påverkats. Detta har Louise gjort i två inlägg där hon först tar upp General Motors vars försäljning minskade med 45 % i oktober förra året. I samma inlägg skriver Louise att affärsvärlden hävdar att en GM-konkurs skulle kunna leda en ekonomisk depression. Hon tar även upp svenska bilmärken som Volvo och Saab som också drabbats hårt av finanskrisen och varit tvungna att ställa upp många anställda. Här kan man även titta på Japans bilindustri där det japanska bilföretaget Toyota nyligen har visat en stor försäljningsnedgång. Det man kan se genom detta är alltså att ja, finanskrisen har lett till svåra konsekvenser för bilindustrin genom deras stora förluster.

Deflation
Andrea skriver ett av sina inlägg om Japans ekonomiska situation. Här skriver hon bland annat om hur världen idag befinner sig i recession vilket hon påstår, till Japans del, beror på folkets och företagens ovilja att konsumera. Konsumenten tänker: ”Vi handlar inte idag för det blir billigare imorgon”. Detta leder, tillsammans med Japans minskade export, till att landets inkomster blir mindre och mindre och deflation uppstår.

Emelie Wenthzel

Sammanfattning – politiska konsekvenser

Här är den första sammanfattningen som alltså handlar om de politiska konsekvenserna som finanskrisen har lett till.

Japans politiska styre är inte på topp, och har inte heller varit det under ett bra tag. Camilla skrev i ett av sina inlägg att förtroendet till politikerna idag inte är stort. Under de senaste fem åren har Japan haft fyra premiärministrar. Att Japan, och resten av världen, befinner sig i en finanskris gör inte det lättare för de japanska politikerna. Camilla skriver i ett senare inlägg att den nuvarande premiärministern inte kommer att bli omvald i höst då förtroendet från folekt är för lågt.

Att det är oroligt åt det politiska hållet kommer att göra det svårare för Japan att ta sig ut ur krisen då folket inte kan förlita sig på trygga ledare. Som jag har uppfattat det så klarar ledarna i Japan inte av pressen under en kris då de alla verkar missköta sina jobb och begå misstag. Ett konkret exempel, som Camilla skriver om i inlägget, är då den förra finansministern fick avgå då han verkat alkoholpåverkad på en presskonferens.

 Jag tycker att det verkar som Japans ekonomi och politiker går hand i hand. Om man tittar på Japans ekonomiska utveckling så var den efter andra världskriget (då det nuvarande partiet fick makten) relativt bra och återhämtade sig snabbt. Här fanns inte heller några större problem inom landets ledning. Men när man runt slutet av 1980-talet började få det knackigt på ekonomin blev det genast svårt för Japans politiker. Andrea skriver i en kommentar till ett av Camillas inlägg att ”den politiska oförmågan att ta tag i bankkrisen blev uppenbar”. Sedan blev det dock bättre och under början av 2000-talet att Japan en mycket populär premiärminister. Men sedan kom finanskrisen och återigen får politikerna problem och tappar folkets förtroende. Finanskrisen leder alltså till ett sämre politsikt styre då japanska politiker inte verkar kunna arbeta bra under kristider och då tappar folkets förtroende.

Emelie Wenthzel

Konsekvenser utifrån BNP-ekvationen

Sett utifrån BNP-ekvationen (BNP = C + G + I + (Ex – IM)), kan vi konstatera följande:

 

-          C (hushållens konsumtion): då de japanska hushållen sparar en stor del av sin inkomst och saknar vilja att låna pengar, växer konsumtionen endast i takt med inkomstutvecklingen, vilken hittills har varit väldigt svag.
Enligt Paul Krugman har löneutvecklingen i den japanska privata sektorn under åren 1997 – 2003 fallit med i genomsnitt 1 % per år. Med andra ord riskerar de japanska hushållens benägenhet att konsumera att minska.

-          G (offentliga sektorns konsumtion): en stor statsskuld i kombination med en oförändrad BNP resulterar i att inte heller den offentliga sektorn har möjlighet att öka sin konsumtion.

-          I (företags och offentliga sektorns investeringar): då efterfrågan på japanska varor är låg både utomlands (delvis på grund av dyr yen) och inhemskt, är investeringsviljan svag hos företagen.
Den offentliga sektorns svaga investeringsförmåga orsakas av samma faktorer som de som försvagar konsumtionen.

-          Ex-IM (exporten minus importen): liten efterfrågan på japanska varor då yenen är dyr. En dyr yen resulterar i att det blir billigare att importera varor.
Enligt en artikel på Wikipedia, är Japan dessutom starkt beroende av sin import för att tillfredsställa behovet på olja och naturgas. Dessutom producerar Japan endast 40 % av sina livsmedel. Resten importeras.

 

Slutsats: dagens ekonomiska situation i Japan kan inte fortskrida om BNP ska växa. Men tro mig, hoppet är inte ute! Jag återkommer med mina genomtänkta åtgärdsförslag i nästa fas…

 

/Andrea

Olika bolånesystem

Efter att ha läst Lollos inlägg Kreditinstitutionernas fall, mindes jag att jag någonstans läst om ett fenomen som utgör ytterligare en orsak till varför det gått sämre för de amerikanska kreditinstitutionerna än för de europeiska. Detta inlägg behandlar alltså en orsak och de olika konsekvenser som orsaken leder till i olika delar av världen.

Det skulle ha blivit en kommentar, men då det färdiga materialet var längre än sjäva inlägget som kommentaren var ämnad för, fick det bli ett eget inlägg. Håll i er nu, för det här är intressant!

Det europeiska systemet
Om en svensk belånar sitt hem och sedan inte kan betala tillbaka, tar banken säkerheten. Om säkerhetens värde understiger lånet, är låntagaren fortfarande skyldig banken pengar (mellanskillnaden).

Det amerikanska systemet
I USA däremot, räcker det normalt för låntagaren att lämna ifrån sig säkerheten. Det spelar ingen roll om värdet på denna understiger lånet – så fort låntagaren lämnat sin pant till banken, är låntagaren fri från skuld. Detta gör att kreditinstitutionerna ensamma får stå för mellanskillnaderna.

Nackdel med det amerikanska systemet
Nackdelen med det amerikanska systemet är att nationens kreditinstitutioner snabbare får problem, då amerikanarna är nöjda med att ha lämnat sin pant till banken, och låta någon annan stå för mellanskillnaden.

I tider som dessa, när värdena på bostäder (säkerheter) fallit så kraftigt, och låntagare lämnat sina säkerheter i pant till kreditinstitutionerna, har dessa ensamma fått stå för mellanskillnaden. Då mellanskillnaderna utgjort enorma summor, har bankerna som resultat av detta gått omkull.

Fördel med det amerikanska systemet
Om en europeisk låntagare lämnat ifrån sig sin bostad och får veta att värdet på denna är otillräckligt, tvingas europén så långt det är möjligt att på något sätt betala in mellanskillnaden, tillskillnad från den amerikanska låntagaren, som är fri från skuld så fort säkerheten är lämnad till banken.

Så, när stormen är över och solen skiner igen, vem är mest benägen att ta nya lån? Då europén förhoppningsvis har lärt sig någonting av sitt beteende, skulle jag vilja påstå att det är amerikanen. På så sätt kommer den amerikanska ekonomin fortare på fötter, eftersom att folket är villigare att göra nya investeringar – ta nya lån.

/Andrea

Diagrammet!!!!!

Okej nu har jag varit i kontakt med skaparen av detta diagram och jag har tillåtelse att publicera det på vår blogg.
Jag hittade det på en blogg som är skriven av en spanjor som bor i Tokyo sedan fyra år tillbaka. Författaren är intreserad av Japan och finanskrisen, och det är just detta som bloggan handlar om. Han har skrivit ett inlägg om hur Japan och USA och Europa hade påverkat varandra i finanskrisen och han har även gjort ett diagram. Jag tycker att detta diagram är mycket lättförstått och kommer nu att förklara det för er.

Den vänstra sidan representerar Japan och den högra sidan representerar Europa och USA. När det är en glad gubbe så betyder det att ekonomin går bra och folket är glada. När det är en ledsen gubbe betyder det tvärom.
Längst upp på diagrammet visar det att Japans valuta är låg med låg ränta och USA:s och Europas är starka jämfört med yen. Det är nu som man ska passa på att ”carry tradea” lite eftersom räntan för yen är lägre än för dollar och euron. Amerikanerna och Européerna är glada eftersom de tjänar pengar på att handla med yen. Japanerna är också glada för deras export är hög eftersom deras valuta är billig. Sedan börjar bolånekrisen i USA och då börjar de glada minerna att minska. Räntan i Europa och USA sjunker och ”carry trade” minskar. I och med detta så stiger den Japanska valutan. Då blir Japanerna inte heller glada eftersom deras export minskar på grund av deras höga penningvärde. Enligt diagrammet står nu Japan i recession och deflation och likaså USA och Europa.

Jag åkerkommer senare igen!
Emelie Wenthzel

Finanskris – vad är det?

Finanskrisen råder i världen för fulla muggar, men vad innebär det egentligen?

Wikipedia säger såhär:

”Finanskris är en benämning på en depression på finansmarknaden i ett område, med en hastig minskning av värdet på tillgångarna i området och flera konkurser bland områdets banker och andra företag. En sådan kris yttrar sig i att efterfrågan på pengar är större än tillgången. Till en finanskris hör ofta ett föregående börsras till följd av spekulation eller att en ”bubbla” spricker, och de leder till en ekonomisk kris med arbetslöshet, fattigdom och sociala missförhållanden. Ofta inbegriper en finanskris en bankkris, men det kan också ta sig uttryck i en valutakris.”

En finanskris innebär alltså lätt sagt att ekonomin i ett land eller i hela världen är dålig. Detta kan pågå under en längre tid och brukar då kallas depression.

Louise J

Hej alla finanskris-intresserade!

Jag heter Louise Génetay och är 18 år gammal. Jag går i S2 på Enskilda Gymnasiet i Stockholm och kommer från och med nu blogga om finanskrisen på den här bloggen.

Uppgiften är konstruerad som så att vår grupp tillsammans ska föra en diskussion och göra en analys kring finanskrisen och hur den påverkat det land vi blivit tilldelat, nämligen Japan. Bloggen fungerar som en examination i avsnittet ”finanskrisen”.

Vi kommer att få uppgifter av vår samhällskunskapslärare Kristina Alexanderson att blogga om, som vi senare kommer att sammanfatta individuellt under lektionstid, med bloggandet som underlag, då delmomenten (uppgifterna) är slut.

·         Vad innebär finanskrisen?

·         Hur började den?

·          Var började den?

·         Vilka har påverkats av den?

·         Hur kan man lösa den?

… är några av de frågor vi kommer att utreda och diskutera!

Jag har tidigare erfarenheter av bloggande och hemsidor då vi har arbetat mycket med det i skolan.

Jag ser fram emot en intressant och givande diskussion!

/Louise Génetay